7,5 cm KwK 40 (7.5 cm Kampfwagenkanone 40) var en tysk 7,5 cm kanon som användes i stridsfordon under andra världskriget. Framförallt var den huvudbeväpningen för senare modeller av den medeltunga stridsvagnen Panzerkampfwagen IV och infanterikanonvagnen Sturmgeschütz III. När den monterades i en infanterikanonvagn betecknades vapnet Sturmkanone 40 (StuK 40). Två olika piplängder förekom: L/43 och L/48.
Konstruktion
Kanonen utvecklades ur pansarvärnskanonen 7,5 cm PaK 40 men för att den skulle fungera i tornet på en stridsvagn så fick vissa konstruktionsändringar införas. Ammunition byttes från 75×714mm R till 75×495mm R som hade en kortare och tjockare patronhylsa som gjorde hanteringen av ammunitionen drägligare i det slutna utrymmet i tornet. Själva granaterna som var en del av ammunitionen var identiska för det båda kanonerna. Avfyrningsmekanismen ändrades från slagtändning till elektrisk tändning. Kanonen behöll den semiautomatiska kilmekanismen med utkastare.
Amumunition
Vikt
Mynnings hastighet
Genomslag i pansar vid 30° vinkel för 7,5 cm KwK 40 L/48[1]