Allhelgonadagen

Allhelgonadagen

Alla helgon, målning av Fra Angelico.
Typ	kristen högtid
Datum	1 november
Geografi och firare	kristna, Sverige
Period	gammal tradition
Anledning	minnesdag för döda
Traditioner	tända ljus vid gravarna på kyrkogården

Allhelgonadagen (i äldre tider även skrivet all helgona dag), är en svensk högtid som alltid infaller i november.^[1][2] Fram till 1953 hette den "Alla helgons dag". Den kyrkliga helgdagen Alla helgons dag hade från 1772 firats i Sverige på söndagen i anslutning till månadsskiftet oktober–november. År 1952 fattades beslut i riksdagen om att flytta Alla helgons dag från en söndag till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november och som samtidigt blev allmän helgdag. Den 1 november fick i den svenska almanackan då namnet "Allhelgonadagen". Innan dess användes både "Alla helgons dag" och "Allhelgonadagen" utbytbart som namn för båda dagarna.

• Oloph Bexell (2015). ”Det svenska kyrkoåret under de senaste tvåhundra åren. Förändringar och revitalisering”. Kyrkohistorisk årsskrift (115): sid. 35–57. 
• Ulf Björkman (1957). ”Diskussionen om helgdagarna i Sverige under de två sista århundradena”. Svensk Teologisk Kvartalskrift (33): sid. 209–223. 
• Ingemar Liman (1995). Högtid och fest året runt. Svenska Turistföreningen. ISBN 91-7156-102-1 
• Mats Rehnberg (1965). ”Ljusen på gravarna och andra ljusseder. Nya traditioner under 1900-talet”. Nordiska museets handlingar (Stockholm) (61).