Alphonse Daudets far var sidenfabrikör som gick i konkurs. Alphonse Daudet reste 1857 till Paris och blev journalist och 1861-65 var privatsekreterare hos hertig Charles de Morny. Han debuterade 1858 med diktsamlingenLes Amoureuses. Han fortsatte verka som journalist och skrev även ett antal teaterpjäser. Daudet gifte sig 1867 med litteraturkritikern Julia Allard.
Det verkliga genombrottet kom med den självbiografiska Le petit chose (1868) och novellsamlingen från hembygden i Provence, Brev från min kvarn (1869). I den förra märks tydliga influenser från Charles Dickens. Från Provence hämtade han också motivet till de tre böckerna om Tartarin, en jovialisk och skrytsam sydfransman: Aventures prodigieuses de Tartarin de Tarascon (1872), Tartarin sur les Alpes (1885) samt Port-Tarascon (1890).
Ett annat betydelsefullt verk är novellsamlingenContes du lundi, med motiv från samma trakt. Daudet deltog i fransk-tyska kriget 1870-1871 och hämtade inspiration därifrån till flera noveller. Ofta präglas hans romaner med krigsmotiv av ett ganska påfallande tyskhat, någon som skiljer sig från hans inspiratörer Émile Zola och bröderna Goncourt.
Daudet hade ständig anteckningsboken med sig och skrev ned ögonblicksbilder för att senare använda dem i sina romaner, och blev beskylld för att väl närgånget ha kopierat levande personer för sina romangestalter. Han tidigare arbetsgivare Charles de Morny är tydlig inspirationskälla i romanen Le nabab (1877), Léon Gambetta inspirerade honom till huvudpersonen i Numa Roumestan (1881).
En annan parisisk nyckelroman är Les rois en exil (1879). Bland hans övriga psykologiska samhällsromaner märks Fromont jeune et Risler aîné (1874), Jack (1876), L'évangéliste (1883) samt Sapho (1884). Nästan alla Daudets romaner har dramatiserats, de flesta av honom själv. Av dramatiska originalverk märks främst L'arlésienne (1872), vilken tonsattes av Georges Bizet.
Han drabbades 1884 av ryggmärgsförtvining och blev rullstolsburen. Daudets Oeuvres complètes utgavs i 17 band 1899-1901. Han har även utgett de självbiografiska Souvernirs d'un homme de lettres (1888) och Trente ans de Paris (1888).
^ [ab] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 118987232, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
^ [abc] Daudet, Alphonse, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
^ [abc] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
^Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//666/97, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^ [ab] Додэ, Альфонс, Entsiklopeditjeskij slovar' och Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
^Додэ, Альфонс, Entsiklopeditjeskij slovar' och Entsiklopeditjeskij slovar', ”... умер 16 декабря 1897 г. в Париже.”.[källa från Wikidata]