Båtgravar är en förhistorisk gravtyp som till skillnad från skeppssättningar och båtformade stensättningar karakteriseras av att hela små träbåtar begravts med den döde. Båtgravar under järnåldern användes främst i norra och nordvästra Europa. Utanför Norden finns båtgravar framför allt i England (se Sutton Hoo) och betraktas då ofta som ett tecken på skandinaviska kontakter, men det är en förenklad bild.[1] Seden att begrava i båtar tog sin början i slutet av romersk järnålder. Båtgravar som gravskick användes sedan in i vikingatid.
Båtgravar har hittats i sydvästra Finland och på Åland, samt på ön Ösel i Estland. Båtgravar är också kända från östra Mellansverige och Östergötland, men de är färre i södra Sverige. Det finns också båtgravar i Danmark, på öarna och på Jylland. Flera gravar har hittas vid norska ostkusten och på båda sidorna av Oslofjorden. Vidare har fynd gjorts på Island, i Storbritannien och i Bretagne. Österut har båtgravar från vikingatiden hittats i Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Båtgravarna österut har framför allt hittats i närheten av Ladogasjön och utmed floderna Dnjepr och Volga.
Trots gravtypens stora spridning är det framför allt Norges kustområde och Mellansverige som har flest båtgravar.[2] Spridningen av seden att begrava i båt förklaras troligen genom att sedan spreds med handel och befolkningars kolonisation i nya områden.[3]
Båtgravarna hör med få undantag till vendeltiden och vikingatiden. De är ovanliga: tidens typiska gravskick var i stället kremering med gravsättning under hög eller stensättning. I sådana brandgravar hittas ibland stora mängder klinknitar i järn, vilket förmodligen också är rester av båtar. Men ordet "båtgrav" brukar i regel underförstått beteckna obrända gravar.
Svenska båtgravar
De svenska båtgravfälten har blivit mycket omtalade eftersom gravgåvorna dels ofta är ovanligt rika och dels i regel är ovanligt välbevarade jämfört med vanliga brandgravar.[4]
Hittills är endast elva svenska gravfält med minst två båtgravar kända:
Norra Berga i Mjölby sn, Östergötland (tio båt- och kistgravar synliga, ingen utgrävd)
Malm i Styrstad sn, Östergötland (tre båtgravar synliga, ingen utgrävd)[7]
Därtill kommer flera enstaka båtgravar med något vidare geografisk spridning i Sverige (Södermanland, Småland, Öland, Blekinge), varav båtgraven på Öland är rikt utrustad.
^Müller‐Wille, M. (1974). Boat‐graves in northern Europe. International Journal of Nautical Archaeology, 3(2), 187–204.
^Schönbäck, B. (1980). Båtgravskicket. I A. Sandwall & B. Ambrosiani (red.). Vendeltid (Historia i fickformat). Stockholm: Statens Historiska Museum, ss. 108–122.