von Zumbusch kom 1848 till München och studerade där för Halbig, reste 1853 till Italien och slöt sig där till Martin von Wagner, vars umgänge blev nyttigt för hans utveckling.
År 1860 slog han sig ned i München, utförde några altaren i Frauenkirche och en tävlingsskiss till Fredrik Vilhelm IV:s staty i Köln. Kort därefter blev hans utkast till minnesstod över Max II i München belönad och bestämd till utförande.
Innan dess reste han 1867 ännu en gång till Rom och Neapel, modellerade där flera statyetter, exempelvis huvudpersonerna i Wagnersoperor för Ludvig II, och utförde en kolossalstaty av greve von Rumford (i München) med mera.
Statyn av Max II, med 4 allegoriska figurer, avtäcktes 1875. Därefter följde en staty av professor Herz i Erlangen, ett segermonument i Augsburg 1880 och samma år Beethovensmonument i Wien, med kompositörens sittande figur samt på fotställningen Prometheus och Victoria jämte nio musicerande barn.
I Wien utförde von Zumbusch därpå två betydande verk, Maria Teresiamonumentet (1884-88, den arkitektoniska kolonnbyggnaden av Hasenauer), storartat och imponerande med fyra ryttarstatyer - på skissen red de i galopp - samt grupper till fots och nedanför den stora sittande huvudfiguren små allegoriska bifigurer, samt Radetzkymonumentet (ryttarstaty, 1892).
