| Edgar Quinet |
![]() |
| Född | 17 februari 1803[1][2][3]
Bourg-en-Bresse, Frankrike |
|---|
| Död | 27 mars 1875[1][3][4] (72 år)
Versailles |
|---|
| Begravd | Montparnassekyrkogården |
|---|
| Medborgare i | Frankrike[5] |
|---|
| Sysselsättning | Språkvetare, journalist, filosof, författare[6], översättare, poet, historiker, politiker[7], professor[8] |
|---|
| Befattning |
|---|
| Ledamot av Frankrikes nationalförsamling (1848–1849) |
| Arbetsgivare | Collège de France (1841–1875)[8] |
|---|
| Maka | Minna More
(g. 1834–1851, makas/makes död)
Ermiona Asachi
(g. 1852–1875, makas/makes död) |
|---|
| Utmärkelser |
|---|
| Riddare av Hederslegionen (1838)[9] |
| Redigera Wikidata |
Edgar Quinet, född 17 februari 1803 i Bourg-en-Bresse, död 27 mars 1875 i Paris, var en fransk historiker, författare och politiker. Han ligger begravd på Montparnassekyrkogården.
Quinet tillbringade ett par av utbildningsåren i Heidelberg och utgav 1827 en tolkning av Herders Ideen, som efterföljdes av en serie artiklar i Revue des deux mondes såsom fortsättning på Mme de Staëls De l'Allemagne. Han hade sina rötter i romantiken och var en bland de livfullaste av de många gestalter på gränsen mellan diktning och vetenskap. Sedan Quinet efter hemkomsten deltagit i en vetenskaplig beskickning till Morea och såsom frukt därav 1830 utgav undersökningar De la Grèce moderne et de ses rapports avec l'antiquité, ägnade han 1830-talet till stor del åt episk-filosofisk diktning.
I början av 1840-talet öppnade Quinet, samtidigt med sin vän Michelet - och delvis i samarbete med denne, ett våldsamt demokratiskt och antiklerikalt härnadståg och publicerade under de närmaste åren många stridsskrifter och måste därför gå i landsflykt 1852 till Belgien och Schweiz, varifrån han kom tillbaka efter 18 år, efter det fransk-tyska kriget. År 1871 invaldes han i Nationalförsamlingen, och tillhörde där den yttersta vänstern och bedrev nu en lika nitisk propaganda mot det nya Tyskland som i sin ungdom för det gamla.
Källor
Noter
- ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 8898, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//2250/34, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Edgar-Quinettopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6mp5hzz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.greatest-quotations.com .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//2250/34, Léonore Web-ID: 311142.[källa från Wikidata]
Externa länkar
.jpg)
