Share to: share facebook share twitter share wa share telegram print page

Fon (fonetik)

En fon är inom lingvistiken, speciellt fonetiken, det minsta urskiljbara ljudsegmentet i mänskligt tal som frambringas av talapparaten och som ingår i ett talat språk.[1][2] Foner beskrivs på fysikaliska grunder (vilka akustiska egenskaper de har) och inget avseende fästs vid hur fonerna påverkar ordens betydelse.[3][4] Närliggande och ibland synonyma begrepp är segment[5] och (språk)ljud, engelska (speech) sound,[6]

Begreppet fon, som studeras inom fonetiken, skall skiljas från fonem, som studeras inom fonologin: foner som har något olika akustiska egenskaper representerar i ett visst språk samma fonem, om variationen mellan fonerna inte kan ändra betydelsen hos ord.[7]

En fon (ett segment) är en enskild fysikalisk händelse.[1][8] Foner (segment) åtskiljs auditivt eller med mätinstrument.[9] Foner transkriberas fonetiskt med symboler från Internationella fonetiska alfabetet (IPA), som är utformat för att fonetiskt kunna återge alla språkljud i alla språk,[10] varvid symbolerna sätts inom hakparentes [ ][11].

Ordet fon är tvetydigt. Flera framställningar av fonetisk teori utsträcker betydelsen av ”fon” till att beteckna en typ av ljud, snarare än en enskild fysikalisk händelse.[12][13] En IPA‑symbol inom hakparentes kan därför också vara en beteckning för en typ av ljud, vilket ytterst leder till att beteckningssättet för allofoner (varianter av fonem) blir detsamma som sättet att transkribera ett segment i faktiskt tal.[14]

När fonetiker låter fon beteckna det första steget av typisering och abstrahering snarare är varje fysikaliskt ljud, blir ”fon” och ”segment” inte helt synonyma.[12]

Teori om foner

Segment (foner) som fysikalisk verklighet

Vetenskaplig forskning om språkljud utgår vanligen från postulaten att talat språk kan beskrivas som en följd av distinkta, åtskilda (engelska discrete) foner (ljudsegment),[6] och att dessa foner i världens alla språk hämtas från en ändlig mängd möjliga ljud.[15]

De teoretiska antagandena att talat språk kan delas upp i segment på fysikaliska grunder, och att där finns en universell uppsättning möjliga foner, har ifrågasatts för att antagandena inte skulle vara grundade i verkligheten.[16][15][17][18] Mycket av informationen i talat språk finns i relationer som sträcker sig över flera ljud.[16] Verkligt talat språk är ett kontinuum i vilket ett ljud gradvis kan övergå i ett annat.[19] På fysikaliska grunder skulle sådana övergångar kunna räknas som segment.[20] Uppdelning av tal i segment är därför ibland beroende av kunskap om det talade språkets fonem.[20] Modellen med fonetiska segment, och ett ändligt antal av typer av foner, har dock visat sig användbar och teoretiskt försvarlig.[20][15][16]

Segment indelas i vokaler och konsonanter.[6] Vid uttal av vokaler är ansatsröret relativt öppet; vid uttal av konsonanter relativt slutet, eller momentant helt slutet.[6]

Foner är icke analyserade ljud

En fon (ett segment) är ett icke analyserat språkljud.[21] En fon urskiljs i talflödet utan att forskaren uttalar sig om dess fonologiska status, huruvida den är ett betydelseskiljande fonem.[22]

Många svensktalande uttalar orden ⟨fin⟩, ⟨vin⟩, ⟨sil⟩, ⟨ila⟩, ⟨ivrig⟩ med ett j‑ljud efter i‑ljudet.[23] En fonetiker skulle i fonetisk transkription transkribera sådant tal som [fiːjn], [viːjn]] och så vidare.[23] I [fiːjn] noteras fyra segment som representeras av var sitt tecken, [f], [i], [j] och [n] (triangulärt kolon ː visar att ett segment är långt). En fonologisk analys skulle dock visa att [iːj] är en variant (allofon) av det svenska fonemet /iː/;[a] fonologisk transkription vore /fiːn/, /viːn/ och så vidare.[23] I ordet ⟨fin⟩ identifieras tre fonem – /fiːn/ – även om talaren uttalar ordet som [fiːjn]. Användningen av ⟨⟩, [] och // i transkription förklaras nedan.

Suprasegementala aspekter på talat språk

Talat språk kan inte uttömmande beskrivas som en följs av segment. Förutom en följd av segment (foner) utmärks talat språk av suprasegmentell information (prosodem) som kvantitet (längd) och tonaccent.[25][26] Suprasegmentella egenskaper sträcker sig över en följd av flera segment.[27]

Transkription och Internationella fonetiska alfabetet

När segment transkriberas fonetiskt används vanligen Internationella fonetiska alfabetet (IPA). I fonetisk transkription sätts IPA‑symbolerna inom hakparenteser,[28] som i [fiːjn]. Fonematisk transkription i fonologisk analys markeras med snedstreck,[29][b] /fiːn/, och transkription med ett språks vanliga skrivtecken markeras ibland med vinkelparenteser,[31][32] ⟨fin⟩[c]. Suprasegmentell information (prosodem) transkriberas i IPA genom specialtecken, som sätts bredvid eller över symbolerna för segment.[33]

Visualisering av segment

Bild A. Spektrogram och ocillogram av ordet pronouncing. Vanlig engelsk stavning har använts i stället för Internationella fonetiska alfabetet. Med IPA skulle segmenten skrivas [pɹəˈnaʊn̩sɪŋ]
Bild B. Spektrogram av det svenska ordet ⟨glas⟩. Segmentgräserna är tydliga, men ljudens kvalitet ändras något under tiden när ljuden uttalas.

Foner (segment) åskådliggörs av fonetiker med instrument som mäter frekvenser i tal. Överst i Bild A visas ett oscillogram, som visar den sammansatta svängningsrörelsen,[34] och nederst i Bild A visas en spektrogram, som visar frekvenser på y‑axeln och intensitet med svärta i en gråskala[35]. X‑axeln är tidsaxel. Segment är urskiljbara, fast med övergångszoner. I diftongen ⟨ou⟩, IPA [aʊ] syns att vokalljudet ändras under uttalet av diftongen.

Fonetisk ekvivalens, fontyp och allofoner

Ordet fon har en dubbel betydelse. För det första kan fon beteckna en unik händelse.[8][36] Fon kan beteckna vart och ett av de segment som en människa uttalar i faktiskt tal. Varje segment som uttalas skulle kunna transkriberas fonetiskt inom hakparenteser, enligt IPA:s konventioner.

För det andra kan fon eller språkljud (speech sound) beteckna en typ av ljud.[12] Forskare postulerar att många fysikaliska drag hos de unika segment som uttalas inte är lingvistiskt relevanta, till exempel att en person uttalar sina segment med en låg manlig röst.[25] Ordet fon kan därför övergå till att betyda en klass eller en typ av segment; det kan betyda alla segment som är fonetiskt ekvivalenta för mänskliga åhörare, ehuru icke fysikaliskt identiska.[36][13] De engelska termerna phone type och tyska phontyp betecknar denna övergång i betydelse från enskild händelse (event, Instanz) till en typ.[8][3]

Eftersom fonetisk analys, som markeras med hakparenteser, kan identifiera typer av ljud, används transkriptionssättet med hakparenteser, något tvetydigt, även som ett sätt att beteckna allofoner, fastän fon (en konkret händelse) och allofon (ett abstrakt begrepp) är skilda begrepp[37].

Terminologisk historia

På 1900‑talet etablerades språkbruket att fonetikens undersökningsobjekt är (bland annat) foner,[38] medan fonologins undersökningsobjekt är fonem[39].[d] Idén om skillnaden mellan fon (språkljud) och fonem utvecklades från 1870‑talet fram till 1920‑talet.[41] Termen ”fon” myntades dock ganska sent, senast 1935. [42] Termen fon (phone) har en svagare ställning än fonem; till exempel används den inte av International Phonetic Association i Handbook of the International Phonetic Association, utan segment och speech sound används i stället av IPA.[43] I många texter, särskilt äldre texter, diskuteras därför fonbegreppet (både i betydelsen ”enskild händelse” och ”typ”) utan att termen ”fon” används.

Etymologi

Ordet fon (engelska phone, tyska phon) kommer av grekiska φωνή (phōnḗ, ”ljud”), men har i den moderna betydelsen använts sedan 1940‐talet.[43]

Se även

Anmärkningar

  1. ^ Traditionellt räknas långt och kort i‑ljud som olika fonem (Svenska Akademiens språklära sidan 13), medan nyare analys av Tomas Riad[24] räknar kort och långt i-ljud som allofoner av fonemet /i/.
  2. ^ Konventionen med // och [] skapades av Bernard Bloch.[30]
  3. ^ Vinkelparentes har skrivits med <> Unicode LESS THAN U+003C och GREATER THAN U+003E), men skrivs idag hellre med MATHEMATICAL LEFT ANGLE BRACKET U+27E8, och MATHEMATICAL RIGHT ANGLE BRACKETU+27E9.
  4. ^ Terminologin om fonologi kompliceras av att termerna phonematics, phonematic (fonematik, fonematisk) och phonemics, phonemic (fonemik, fonemisk) också finns. Dessa termer har använts som synonymer till eller beteckningar för underavdelningar av fonologin.[40] Termen fonologi blir alltmer dominerande,[40] men övriga termer används ibland, till exempel i fonematisk transkription. Alla termer bildade till fonem‑ kan uppfattas som synonyma med fonologi(sk), eller hophörande med fonologin.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Bertil Malmberg, Svensk fonetik. Fjärde upplagan, tredje tryckningen, Malmö 1984. ISBN 91-40-01617-X. Sidorna 12–13.
  2. ^ David Crystal, A Dictionary of Linguistics and Phonetics. Andra upplagan. Oxford 1985. Sidan 227.
  3. ^ [a b] Tom Bäckström, Okko Räsänen, Abraham Zewoudie, Pablo Pérez Zarazaga, Liisa Koivusalo, Sneha Das, Esteban Gómez Mellado, Mariem Bouafif Mansali, Daniel Ramos och Mohammad Hassan Vali. ”Introduction to Speech Processing: 2.3. Linguistic structure of speech” (på engelska). Aalto‑universitetet. https://speechprocessingbook.aalto.fi/Introduction/Linguistic_structure_of_speech.html. 
  4. ^ Bertil Malmberg, Lärobok i fonetik. Fjärde upplagan, tredje tryckningen, Malmö 1984. ISBN 91-40-01617-X. Sidorna 15–16.
  5. ^ Nationalencyklopedin, artikeln ”fon”. Hämtdatum 29 juni 2017. [1].
  6. ^ [a b c d] Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidorna 3 och 6.
  7. ^ David Crystal, A Dictionary of Linguistics and Phonetics. Andra upplagan. Oxford 1985. Sidan 228.
  8. ^ [a b c] Karl Heinz Wagner. ”Einführung in die Phonetik und Phonologie” (på tyska). Bremens universitet. http://www.fb10.uni-bremen.de/khwagner/phonetik/pdf/phonologie.pdf. Läst 11 november 2024. 
  9. ^ Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidan 5.
  10. ^ Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidorna 3 och 159.
  11. ^ Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidan 28.
  12. ^ [a b c] P. Ritter, ”Phonetik und Phonologie: Die Lehre von den Lauten der Sprache”, sidorna 55–85 i Johannes Volmert (redaktör) Grundkurs Sprachwissenschaft. Eine Eingang in die Sprachwissenschaft für Lehramtstudiengänge, femte upplagan. München 2005. Sidorna 76–77.
  13. ^ [a b] John Laver, Principles of phonetics. Cambridge och New York 1994. Sidan 29, 42, 47, 436 och 556.
  14. ^ John Laver, Principles of phonetics. Cambridge och New York 1994. Sidan 556.
  15. ^ [a b c] Luca Gasparri, ”Phonetic Segments and the Organization of Speech” i Philosophy of Science årgång 86 nummer 2 2019, sidorna 304–324.
  16. ^ [a b c] John Laver, Principles of phonetics. Cambridge och New York 1994. Sidorna 566–568.
  17. ^ Klaus J. Kohler, ”From Phonetics to Phonology and Back Again” i Phonetica 2012; 69, DOI: 10.1159/000351218.
  18. ^ Robert Port (januari 2007). ”The graphical basis of phones and phonemes” (på engelska). doi:10.1075/lllt.17.29por. https://www.researchgate.net/publication/228574176_The_graphical_basis_of_phones_and_phonemes. Läst 11 november 2024. 
  19. ^ Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidorna 4 och 5.
  20. ^ [a b c] Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidorna 33–37.
  21. ^ ”Glossary of linguistic terms: Phone” (på engelska). SIL. https://glossary.sil.org/term/phone. Läst 10 november 2024. 
  22. ^ R. L. Trask, A Dictionary of Phonetics and Phonology. London och New York 1996. Sidan 264.
  23. ^ [a b c] Bertil Malmberg, Svensk fonetik. Fjärde upplagan, tredje tryckningen, Malmö 1984. ISBN 91-40-01617-X. Sidan 59.
  24. ^ Tomas Riad (september 1997). ”Svenskt fonologikompendium”. sid. 34. https://www.su.se/polopoly_fs/1.29954.1320939955%21/Svenskt_Fonologikompendium.pdf. Läst 11 november 2024. 
  25. ^ [a b] Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidorna 3–4.
  26. ^ Tomas Riad (september 1997). ”Svenskt fonologikompendium”. sid. 13. https://www.su.se/polopoly_fs/1.29954.1320939955%21/Svenskt_Fonologikompendium.pdf. Läst 11 november 2024. 
  27. ^ Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidan 13.
  28. ^ Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidan 27.
  29. ^ Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidan 160.
  30. ^ Daniel Jones, ”The history and meaning of the term ’phoneme’”, sidorna 1–20 i Le Maître Phonétique, Troisième Série, volym 35 (72), juli–december 1957, supplement. Sidan 19.
  31. ^ Hans Kronning (2011). ”Fonologiska processer i franskan”. Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. sid. 15. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1316461/FULLTEXT01.pdf. Läst 11 november 2024. 
  32. ^ ”Linguistic Notation Conventions” (på tyska). Bremens universitet. https://www.uni-bremen.de/fileadmin/user_upload/fachbereiche/fb10/fb10/pdf/e-sc/notation-conventions.pdf. Läst 11 november 2024. 
  33. ^ Handbook of the International Phonetic Association. A Guide to the Use of the International Phonetic Alphabet. Cambridge 1999. ISBN 0 521 65236 7. Sidorna 22–24.
  34. ^ Bertil Malmberg, Lärobok i fonetik. Fjärde upplagan, tredje tryckningen, Malmö 1984. ISBN 91-40-01617-X. Sidorna 38.
  35. ^ David Crystal, A Dictionary of Linguistics and Phonetics. Andra upplagan. Oxford 1985. Sidan 284.
  36. ^ [a b] Bernhard Bloch, ”Studies in colloquial Japanese IV: phonemics”, sidorna 86–125 i Language årgång 26, 1950. Sidan 90.
  37. ^ John Laver, Principles of phonetics. Cambridge och New York 1994. Sidan 42 och 556.
  38. ^ Daniel Jurafsky och James H. Martin (20 augusti 2024). ”Speech and Language Processing. Chapter H Phonetics” (på engelska). Stganford univeristy. https://web.stanford.edu/~jurafsky/slp3/H.pdf. Läst 13 november 2024. 
  39. ^ David Crystal, A Dictionary of Linguistics and Phonetics. Andra upplagan. Oxford 1985. Sidorna 228–231.
  40. ^ [a b] R. L. Trask, A Dictionary of Phonetics and Phonology. London och New York 1996. Sidorna 264 och 267.
  41. ^ Daniel Jones, ”The history and meaning of the term ’phoneme’”, sidorna 1–20 i Le Maître Phonétique, Troisième Série, volym 35 (72), juli–december 1957, supplement.
  42. ^ W. L. Graff (William Laurens Graff), ”Remarks on the Phoneme”, sidorna 83–87 i American Speech volym 10 nummer 2, april 1935.
  43. ^ [a b] Klaus J. Kohler, ”From Phonetics to Phonology and Back Again” i Phonetica 2012; 69, sidorna 254–273, DOI: 10.1159/000351218. Sidan 261.

Read other articles:

List of Cincinnati Reds seasons

The Reds have played home games at Great American Ball Park since 2003. The Cincinnati Reds are a professional baseball team based in Cincinnati. The Reds play in the Central Division of Major League Baseball's (MLB) National League (NL). In its 122 major league seasons, the franchise has won 5 World Series championships, tied for seventh most with the Pittsburgh Pirates.[1] The Reds played their home games at Riverfront Stadium from 1970 to 2002 and at Crosley Field before that, from...

 

إد بالوبينسكاس

هذه المقالة تحتاج للمزيد من الوصلات للمقالات الأخرى للمساعدة في ترابط مقالات الموسوعة. فضلًا ساعد في تحسين هذه المقالة بإضافة وصلات إلى المقالات المتعلقة بها الموجودة في النص الحالي. (أكتوبر 2017) إد بالوبينسكاس معلومات شخصية الميلاد 17 سبتمبر 1950 (73 سنة)  كانبرا  الطول 188 س

 

Shoesmith Glacier

Glacier in Antarctica The decaying foot of Shoesmith Glacier Shoesmith Glacier (67°51′S 67°12′W / 67.850°S 67.200°W / -67.850; -67.200) is the largest glacier on Horseshoe Island, flowing westward into both Lystad Bay and Gaul Cove. Named by United Kingdom Antarctic Place-Names Committee (UK-APC) in 1958 in association with Horseshoe Island. Bordering the north side of the glacier is the Spincloud Heights. See also Trifid Peak References  This article inco...

Leo Goodwin Sr.

For other people named Leo Goodwin, see Leo Goodwin (disambiguation). Leo Goodwin Sr.Born1886Lowndes, Missouri, United StatesDied1971 (aged 84-85)OccupationInsurance industryYears active1936-1958 (retirement)Known forCo-founder of GEICOSpouseLillian GoodwinFamilyLeo Goodwin Jr.AwardsInsurance Hall of Fame Leo Goodwin Sr. (1886–1971) was an American businessman and philanthropist best known for founding private auto insurance company GEICO in 1936, with his wife Lillian Goodwin. Bi...

 

2016 in the sport of athletics

2016 in athleticsMajor world events2016 Olympic Games← 2015 2017 → 2016 in sports Overview of the events of 2016 in the sport of athletics Years in the sport of athletics ← 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 → 2016 in sports American football Aquatic sports Association football Athletics Badminton Baseball Basketball Canadian football Chess Climbing Combat sports Sumo Cricket 2015–16 2016 2016–17 Cycling Darts Equestrianism Esports Golf Gymnastics Ice sports Modern pentath...

 

Kereta api Matarmaja

Kereta api MatarmajaKereta api Matarmaja di areal persawahanInformasi umumJenis layananKereta api antarkotaStatusBeroperasiDaerah operasiDaerah Operasi VIII SurabayaPendahuluMaja dan Tatar (1976–1983)Mulai beroperasi28 September 1983Lintas pelayananStasiun awalMalangJumlah pemberhentianLihatlah di bawah.Stasiun akhirPasar SenenJarak tempuh880 kmWaktu tempuh rerata15 jam 43 menitFrekuensi perjalananSatu kali keberangkatan tiap hariJenis relRel beratPelayanan penumpangKelasEkonomiPengaturan t...

Lenny Fernandes Coelho

LennyDatos personalesNombre completo Lenny Fernandes CoelhoNacimiento Río de Janeiro, Brasil Brasil23 de marzo de 1990 (33 años)Nacionalidad(es) BrasileñaAltura 1,71 metrosCarrera deportivaDeporte FútbolClub profesionalDebut deportivo 2005(Fluminense FC)Club Sin clubPosición DelanteroGoles en clubes 19 oficiales[editar datos en Wikidata] Lenny Fernandes Coelho (23 de marzo de 1990, Río de Janeiro, Brasil), es un futbolista brasileño que juega como delantero. É...

 

歐洲歌唱大賽歷屆冠軍列表

歐洲歌唱大賽歷屆冠軍列表列出歐洲歌唱大賽歷屆冠軍。歐洲歌唱大賽是歐洲廣播聯盟主辦的一項歌唱比賽，自1956年開始舉辦，是同類型比賽中規模最大。 規則 參賽國家派出一位歌手或一組樂團演唱一首自選的歌曲，之後觀眾透過電話、簡訊以及網路等管道進行投票最喜歡的歌手，最終進行統計各國的票數間接選出冠軍[1]。冠軍所代表的國家則成為次年進行決賽時地...

 

Straits Air Freight Express

Logo of Safe Air Limited SAFE Bristol 170 series 31 in 1955 after rebuilding its fuselage with no windows. The badge near the door reads NZR Rail Air Bristol Freighter unloading at Nelson, November 5 1952 Armstrong Whitworth AW.650 Argosy, ZK-SAE, Merchant Enterprise in Blenheim, New Zealand. Bristol Freighter on approach to Wellington, New Zealand, 1981 Bristol Freighter on display in Nelson city, 2012 Straits Air Freight Express (SAFE) was a cargo airline, established in 1950, named for its...

بوابة:دبي

دبي هي المدينة الأكثر اكتظاظاً بالسكان في الإمارات العربية المتحدة. وهي تقع على الساحل الجنوبي الشرقي للخليج العربي وهي واحدة من الإمارات السبع التي تشكل الدولة. أبوظبي ودبي هما الإماراتين الوحيدتين التي لديها حق النقض على القضايا الحساسة ذات الأهمية الوطنية في الهيئة الت

 

Chikyu Sentai Fiveman

Television series Chikyu Sentai FivemanTitle ScreenGenreTokusatsuSuperhero fictionScience fictionFantasyCreated byToeiDeveloped byHirohisa SodaDirected byTakao NagaishiStarringToshiya FujiKei ShindachiyaRyouhei KobayashiKazuko MiyataKeiko HayaseChika MatsuiTakeshi IshikawaShunsaku KudoHatsue NishiMotoko WatanabeKihachiro UemuraVoices ofRica MatsumotoSeizō KatōNarrated byEiichi OnodaOpening themeChikyu Sentai Fiveman by Kenji SuzukiEnding themeFiveman, Theme of Love by Kenji SuzukiComposerAk...

 

Football Manager 2016

2015 video gameFootball Manager 2016Developer(s)Sports InteractivePublisher(s)SegaSeriesFootball ManagerPlatform(s)Microsoft Windows, OS X, LinuxRelease13 November 2015Genre(s)Sports, business simulation Football Manager 2016 (abbreviated to FM16) is a football management simulation video game developed by Sports Interactive and published by Sega. It was released on Microsoft Windows, OS X and Linux on 13 November 2015. Gameplay FM16 features similar gameplay to that of the Football Manager s...

رموز البلدان ل

هذه المقالة تحتاج للمزيد من الوصلات للمقالات الأخرى للمساعدة في ترابط مقالات الموسوعة. فضلًا ساعد في تحسين هذه المقالة بإضافة وصلات إلى المقالات المتعلقة بها الموجودة في النص الحالي. (يناير 2021) يفتقر محتوى هذه المقالة إلى الاستشهاد بمصادر. فضلاً، ساهم في تطوير هذه المقالة ...

 

Arundel F.C.

Association football club in England Football clubArundelFull nameArundel Football ClubNickname(s)The Mullets[1]Founded1889GroundMill Road, ArundelCapacity2,200 (100 seated)[1]ChairmanBob MarchantManagerCraig StewartLeagueSouthern Combination Division One2022–23Southern Combination Division One, 7th of 17 Home colours Away colours Arundel Football Club is a football club based in Arundel, West Sussex, England. They are currently members of the Southern Combination Division O...

 

Palmer (film)

2021 American drama film PalmerOfficial release posterDirected byFisher StevensWritten byCheryl GuerrieroProduced by Charlie Corwin Daniel Nadler Charles B. Wessler Sidney Kimmel John Penotti Starring Justin Timberlake Juno Temple Alisha Wainwright June Squibb Ryder Allen CinematographyTobias A. SchliesslerEdited byGeoffrey RichmanMusic byTamar-kaliProductioncompanies Sidney Kimmel Entertainment Rhea Films Hercules Film Fund Distributed byApple TV+Release date January 29, 2021 ...

Турецкая палата

Турецкая палата Дата основания XVI век Дата открытия вт-вс 10.00-18.00 Адрес Цвингер, Дрезден Сайт skd.museum/ru  Медиафайлы на Викискладе Турецкая палата (нем. Türckische Cammer) является одной из старейших и самых значительных коллекций османского искусства за пределами Турции. Являе...

 

Kid Cudi

American rapper and singer (born 1984) Cudi redirects here. For the Mexican non-profit consortium, see CUDI. Kid CudiKid Cudi in 2010BornScott Ramon Seguro Mescudi (1984-01-30) January 30, 1984 (age 39)Cleveland, Ohio, U.S.EducationUniversity of Toledo (no degree)Occupations Rapper singer songwriter record producer actor fashion designer model director filmmaker Years active2003–presentAgentDennis Cummings[1]WorksDiscographyfilmographyproductionsongs recordedvideographyTel...

 

Corte Interamericana de Derechos Humanos

En este artículo se detectaron varios problemas. Por favor, edítalo y/o discute los problemas en la discusión para mejorarlo: Carece de fuentes o referencias que aparezcan en una fuente acreditada. No se cumplen las reglas de ortografía, gramática o los estándares definidos en el Manual de estilo de Wikipedia. Puedes avisar al redactor principal pegando lo siguiente en su página de discusión: {{sust:Aviso PA|Corte Interamericana de Derechos Humanos|copyedit|referen...

Dilberjin Tepe

Ancient town in Afghanistan Dilberjin TepeMap of DilberjinDilberjinclass=notpageimage| Location of DilberjinShow map of West and Central AsiaDilberjinDilberjin (South Asia)Show map of South AsiaDilberjinDilberjin (Bactria)Show map of BactriaDilberjinDilberjin (Afghanistan)Show map of Afghanistan Dilberjin Tepe, also Dilberjin or Delbarjin (Persian: دلبَرجین), is the modern name for the remains of an ancient town in modern (northern) Afghanistan. The town was perhaps founded in the tim...

 

Oued Saoura

River in Béchar Province , AlgeriaOued SaouraThe Oued Saoura at Béni AbbèsThe river system of the SaouraLocationCountryAlgeriaRegionBéchar Province (with a small section in Adrar Province)Physical characteristicsSource  • locationConfluence of Oued Guir and Oued Zouzfana Mouth  • locationSebkhel el Melah • elevation300 m (980 ft)Basin featuresTributaries  • leftOued Zouzfana •...

 
Kembali kehalaman sebelumnya