Fredrikshamn (finska: Hamina) är en stad vid Finska viken i landskapetKymmenedalen i Finland. Folkmängden i Fredrikshamns stad uppgår till cirka 19 702 invånare och den totala arealen utgörs av 1 155,12 km². Folkmängden i centralorten var den 31 december 2014 till 16 027 invånare[9]. Staden grundades år 1653, och gränsar i väster till Kotka stad, i norr till Kouvola stad, samt i öster till både Miehikkälä och Vederlax kommuner.
Fredrikshamns stad är enspråkig finsk. Vid folkräkningen år 1900 utgjorde finlandssvenskarna ännu 18 % av stadens befolkning.
Fredrikshamn grundades på Veckelax Kyrkoby under namnet Veckelax Nystad och fick sina stadsrättigheter 1653 av generalguvernör Per Brahe den yngre. Han ansåg att det behövdes en stad vid den långa kuststräckan mellan Viborg och Borgå, fast Veckelax hade kallats "civitas" redan 1336, då Viborgs hövitsman Peter Jönsson lovade borgarna i Reval (Tallinn) att sälja sina produkter där.
Den första, rutformade, stadsplanen ritades 1649 av lantmätaren i Viborg Erik Nilsson Aspegren (död 1672)[10]
Staden brändes av ryska styrkor 1712 under Stora ofreden. Staden återuppbyggdes efter Freden i Nystad 1721 för att ersätta den till Ryssland förlorade staden Viborg. Den fick en stadsplan i cirkelform av Axel Löwen och fick 1723 stapelstadsrättigheter under namnet Fredrikshamn, efter den svenske kungen Fredrik I. Vid freden med Ryssland 1743 övergick staden till ryskt styre, men återförenades med Finland och blev en del av Storfurstendömet Finland, då Gamla Finland återgick i det övriga Finland 1812. I staden ingicks den 17 september 1809 fredsavtal mellan Sverige och Ryssland efter Finska kriget 1808–09. År 1821 drabbades staden av en brand som ödelade stadens centrum. År 1840 inträffade en ny brand, och år 1841 fastställdes en ny stadsplan med glesare bebyggelse.
Fredrikshamns fästning började uppföras efter Freden i Nystad 1721 som en integrerad del av staden.
Militärskolan Finska kadettkåren utbildade officerare i Fredrikshamn mellan 1821 och 1903. Huvudbyggnaden, ritad av Jac Ahrenberg, uppfördes 1898. från 1920 inräddades där Finlands reservofficersskola.
Under vinterkriget drabbades Fredrikshamn av ryskt bombardemang, och efter kriget 1940 uppfördes stadsdelen Svenskby med trähus som donerats från Sverige. Staden bombades även under fortsättningskriget, och sammanlagt förstördes fler än 60 byggnader under flygbombningarna 1939–44.
Den forna staden Veckelax återfick tidigare storlek, när kranskommunen Veckelax 1 januari 2003 lades samman med Fredrikshamn.[11][12]
Geografi
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2014 fanns fyra tätorter i Fredrikshamns stad[13]
Området hade en inflyttning av svenskar under 1200- och 1300-talen, vilket också syns i en del svenska ortnamn som numera dock officiellt betraktas som föråldrade[15]. I Veckelax-delen av kommunen finns byarna Bamböle (finska: Pampyöli), Bötö (finska: Pyötsaari), Norsby (finska: Poitsila), Sigvartsby (finska: Sivatti), Stöders (finska: Töytäri) och Villnäs (finska: Vilniemi).[16].
Här finns också öarna Kuorsalö (finska: Kuorsalo), Stamö (finska: Tammio) och Mejskalö (finska: Meijskio)[förtydliga]. Hillnäs (finska: Hillo) är ett hamnområde i staden. Klubbisviken (finska: Lupinlahti) är en vik.
Styre och politik
Mandatfördelning i Fredrikshamns stad, valen 1976–2021
I Fredrikshamns stad finns 13 finskspråkiga grundskolor och ett gymnasium, Haminan lukio. Bland övriga skolor märks yrkesskolan Etelä-Kymenlaakson Ammattiopisto och en folkhögskola, Jamilahden kansanopisto[18].
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Fredrikshamns stad 1975–2020[19]
År
Folkmängd
1975
23 298
1980
22 995
1985
22 947
1990
22 589
1995
22 405
2000
21 847
2005
21 957
2010
21 400
2015
20 851
2020
19 877
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[20][21]
Fredrikshamns stadsmuseum är inrymt i stadens äldsta byggnad från 1760. I denna träffade Gustav III sin kusin, kejsarinnan Katarina II, i juni 1783 för tre dagars överläggningar,[23] men kom inte överens. Gustav III ville utverka ett löfte om Rysslands neutralitet för att kunna militärt erövra Norge från Danmark-Norge.[24]
Fredrikshamns ortodoxa kyrka, De Heliga Apostlarnas Petrus och Paulus Ortodoxa kyrka, byggdes 1837 i nyklassisk och bysantinsk stil för garnisonens ryska officerare. Klocktornet uppfördes 1862. Kyrkan ritades av Louis Visconti.
Johanneskyrkan uppfördes 1839–43 i nyklassicistisk stil efter ritningar av Carl Ludvig Engel ursprungligen för att användas av den svenska församlingen.
Mariakyrkan uppfördes på 1820-talet efter ritningar av Carl Ludvig Engel.
