Share to: share facebook share twitter share wa share telegram print page

Government Communications Headquarters

Government Communications Headquarters
UnderordnadStorbritanniens utrikesminister
DepartementStorbritanniens utrikesministerium
SäteCheltenham, Storbritannien
SyfteSignalspaning
FöregångareRoom 40, MI1b
Inrättad1 november 1919
DirektörRobert Hannigan
BudgetSekretessbelagt, delar SIA (Single Intelligence Account) med MI5 och MI6, £1,908 miljoner år 2013/2014
Antal anställda6132 [1]
Webbplatswww.gchq.gov.uk

Government Communications Headquarters, förkortat GCHQ, är en brittisk underrättelsetjänst som arbetar med informationsinsamling genom signalspaning.

Historia

GCHQ bildades ursprungligen som Government Code and Cypher School (GC&CS) 1 november 1919 efter att de två separata underrättelsekontor som under första världskriget låg under Storbritanniens armé respektive Royal Navy slagits samman för att bilda en enhetlig, gemensam myndighet.[2][3][4][5] GC&CS hamnade under Amiralitetets ansvar och hade som huvuduppdrag att knäcka främmande makters chiffer och utläsa krypterad kommunikation.[4][6] 1922 överfördes myndigheten till Utrikesministeriet eftersom den nästan enbart hanterade diplomatisk kommunikation och ingenting av strikt militärt värde.[7][8] Desto mer att göra fick man under andra världskriget då man arbetade med att försöka knäcka krypteringsmaskinerna Enigma och Lorenz som användes av tyskarna.[9][10] Myndigheten hade kontor runtom i Brittiska imperiet, från Hongkong och Singapore till Delhi och Mombasa. 1946 döptes Government Code and Cypher School om till Government Communications Headquarters.[11]

Efter andra världskriget började GCHQ dela all sin insamlade information med den amerikanska motsvarigheten National Security Agency.[12] Detta sker än idag inom ramen för UKUSA-samarbetet mellan USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland.

Verksamhet

Den legala grunden för GCHQ:s verksamhet finns i lagarna Intelligence Services Act 1994 och Regulation of Investigatory Powers Act 2000 som bland annat fastslår typen av signalspaning som får bedrivas, måltavlor för spioneriet och i vilken omfattning data får samlas in. Interna dokument som har offentliggjorts genom den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden har visat att GCHQ bedriver en mycket omfattande, global övervakning via internet samt genom elektronisk avlyssning. Officiellt grundar sig denna typen av massövervakning i terrorbekämpning.

Övervakning på internet

Genom övervakningsprogrammet Tempora ska GCHQ ha fått direkt tillgång till all data som samlas in genom NSA:s egna övervakningsprogram PRISM.[13] Mål för denna typ av massövervakning är miljontals internetanvändare över hela världen som använder tjänster från bland andra Google, Facebook, Microsoft, Apple, Yahoo och Skype.[14] En av metoderna för datainsamling är att hacka människors konversationer via webbkamera och samla in bilder. På bara en sexmånadersperiod 2008 samlade man på så sätt in webbkamerabilder från över 1,8 miljoner människor varav uppemot 11 % var av sexuell karaktär.[15] Detta program, kallat Optic Nerve, är specifikt riktat mot Yahoo och lagrar enorma mängder data från individer utan särskild brottsmisstanke.[16]

Syn på journalism

Enligt dokument läckta av Edward Snowden och publicerade av The Guardian har GCHQ beskrivit journalister som "ett potentiellt hot mot säkerhet".[17]

Se även

Källor

  1. ^ Intelligence and Security Committee of Parliament Annual Report 2012–2013. 2013. sid. 40. ISBN 978-0-10-298652-5. http://www.official-documents.gov.uk/document/hc1314/hc05/0547/0547.pdf. Läst 29 december 2013 
  2. ^ Gannon, Paul (2011). Inside Room 40: The Codebreakers of World War I. Ian Allen Publishing. ISBN 978-0-7110-3408-2 
  3. ^ Johnson, 1997, p. 27
  4. ^ [a b] Johnson, 1997, p. 44
  5. ^ Macksey, Kenneth (2003). The Searchers: How Radio Interception Changed the Course of Both World Wars. Cassell Military. sid. 58. ISBN 0-304-36545-9 
  6. ^ Smith, 2001, pp. 16–17
  7. ^ Denniston, Alastair G. (1986). ”The Government Code and Cypher School Between the Wars”. Intelligence and National Security 1 (1): sid. 48–70. doi:10.1080/02684528608431841. 
  8. ^ Smith, 2001, pp. 20–21
  9. ^ Alvarez, David (2001). ”Most Helpful and Cooperative: GC&CS and the Development of American Diplomatic Cryptanalysis, 1941-1942”. i Smith, Michael; Erskine, Ralph. Action This Day: Bletchley Park from the Breaking of the Enigma Code to the Birth of the Modern Computer. Bantam Press. ISBN 978-0593049105 
  10. ^ Gannon, Paul (2006). Colossus: Bletchley Park’s Greatest Secret. Atlantic Books. ISBN 978-1-84354-331-2 
  11. ^ Smith, Michael (1998). Station X. Channel 4 books. sid. 176. ISBN 0-330-41929-3 
  12. ^ Murray, Craig (16 October 2007). Dirty Diplomacy. Scribner. sid. 332. ISBN 978-1416548010 
  13. ^ Philip Bump (21 juni 2013). ”The UK Tempora Program Captures Vast Amounts of Data – and Shares with NSA”. The Atlantic Wire. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105105045/http://www.theatlanticwire.com/national/2013/06/uk-tempora-program/66490/. Läst 23 juni 2013. 
  14. ^ ”Scale and significance of NSA snooping claims”. BBC. 11 juni 2013. http://www.bbc.co.uk/news/world-22860964. 
  15. ^ Sonning, Staffan (28 februari 2014). ”Övervakning av webbkameror”. SR. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5796921. Läst 7 november 2015. 
  16. ^ Ackerman, Spencer; Ball, James (28 februari 2014). ”Optic Nerve: millions of Yahoo webcam images intercepted by GCHQ” (på engelska). The Guardian. http://www.theguardian.com/world/2014/feb/27/gchq-nsa-webcam-images-internet-yahoo. Läst 7 november 2015. 
  17. ^ Non Monsieur Cameron, le journalisme n’est pas une menace pour la sécurité nationale Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Reportrar utan gränser, läst 19.2.2016

Externa länkar
Kembali kehalaman sebelumnya