Gustaf Hellström var son till styckjunkaren Eric August Hellström och yngre bror till läkaren Nils Hellström.[3] Han var skolkamrat med Fredrik Böök och tog studenten på nuvarande Söderportgymnasiet våren 1900.
Han studerade i Lund, där han tog en kandidatexamen 1903, och tillhörde den radikala bohemkretsen kring Bengt Lidforss, och verkade därefter som skönlitterär författare och journalist, som korrespondent för Dagens Nyheter, 1907–1918 i London, Paris och New York, 1930–1932 från London.[4]
I januari 1907 reste han ut från Sverige, och även om han periodvis återvände till hemlandet, blev hemkomsten definitiv först 1936.[5] Invald i Svenska Akademien blev han 1942 och hedersdoktor vid Uppsala universitet 1943.
Som reporter för Dagens Nyheter, vilken tidning han arbetade för under hela sitt yrkesverksamma liv som journalist, gjorde han bland annat uppmärksammade reportage kring franskt liv under första världskriget. Han reste till Amerika mitt under brinnande världskrig nyåret 1918 och skildrade sedan stämningarna där vid tiden för fredsförhandlingarna i Versailles. Han skildrade också Hitlers första tid vid makten i initierade reportage från Berlin våren 1933. Under 1937 gjorde han en resa i Stalins Sovjetunionen.[förtydliga]
Författargärning
Hellström debuterade som skönlitterär författare med novellsamlingen Ungkarlar (1904). Uppmärksammad blev hans självbiografiska romansvit i sju delar om Stellan Petreus. Den första boken, Dagdrömmar (1921) handlar om barndomens Kristianstad. Under dryga trettio år följde sedan sex böcker från Petreus studier och forskning i Lund, hans författarskap och journalistbana i Stockholm och det tidiga 1900-talets politiska London samt första världskrigets Frankrike. Sviten avslutades med I morgon är en skälm (1952), som bland annat gav summerande tillbakablickar och då utförligt redogjorde för Petreus tid i USA och även skildrade hans resa till Sovjetunionen.
Mest känd är Hellström för romanen Snörmakare Lekholm får en idé (1927), den svenska ståndscirkulationens stora roman. Han är en av "tiotalisterna", alltså de nya realister som för lång tid framåt skulle dominera den svenska prosaskildringen. Utlandsvistelserna ger ett jämförande perspektiv på hemlandets förhållanden.
Dardel, Nils von (1940). Nils von Dardel : målningar och teckningar / med inledningar av Gustaf Hellström, Karl Asplund. Stockholm: Bonnier. Libris1371434
Träbenet : ur Dagdrömmar ; ur Snörmakare Lekholm får en idé ; Storm över Tjurö. Svalans svenska klassiker, 99-0134162-0 Bokklubben Svalan, 99-0120395-3. Stockholm: Bonnier. 1967. Libris1840980
Gustaf Hellströms romaner. Stockholm: Bonnier. 1953
Gustaf Hellström i tredje riket : vittnesmål från Hitlers nya Tyskland / red.: Lennart Leopold och Sigurd Rothstein. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; 1. Visby: Nomen. 2013. Libris14673062. ISBN 9789174655124
1½ mil härifrån står världens största slag : Gustaf Hellström som korrespondent i första världskrigets Frankrike / red.: Lennart Leopold och Sigurd Rothstein.. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; 2. Visby: Nomen. 2014. Libris16742728. ISBN 9789174657036
Världsreportern från Kristianstad : kring Gustaf Hellströms journalistik i Dagens Nyheter / red.: Lennart Leopold och Roland Persson. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; 3. Visby: Nomen. 2015. Libris18278426. ISBN 978-91-7465-934-4
Reporter i världens största stad : Gustaf Hellström i London 1907-1910 / red.: Lennart Leopold, Disa Lundgren och Jane Mattisson Ekstam. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; 4. [Kristianstad]: Gustaf Hellström-sällskapet. 2016. Libris19666703. ISBN 9789188329950
Resa i Stalins Ryssland : Gustaf Hellströms reportage från Sovjetunionen sommaren 1937 / red.: Sigurd Rothstein och Lennart Leopold. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; nr 5. [Kristianstad]: Gustaf Hellström-sällskapet. 2017. Libris21532889. ISBN 9789188713384
Kriget, Wilson och freden : Gustaf Hellström i Amerika 1918-20 / red.: Roland Persson och Leonard Leopold. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; 6. [Stockholm]: Nomen. 2018. Libris8jncnqnt6dmw6sr8. ISBN 9789188759337
Artikeln bygger på existerande litteratur om Gustaf Hellström, varav de tre mest givande och/eller aktuella bidragen är Bengt Tomsons avhandling (1961), Ingemar Hermanssons bok (2003) med dess översiktliga presentation av liv och verk.
Noter
^Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 103-104
Edström, Wilhelm; Alfelt, Berit (1982). Gustaf Hellström: bibliografi (2., bearb. och utökade uppl). Kristianstad. Libris12277557
Eidevall, Gunnar (1981). ”Gustaf Hellström i Amerika”. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 1981(57): 2,: sid. [66]-82. ISSN 0029-1501. ISSN0029-1501 ISSN 0029-1501.Libris8579015
Gebele, Kate (1981). Träbenet: en studie av Gustaf Hellströms novell Träbenet i trilogien "Kaos" från 1907. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris12654943
Hermansson, Ingemar (2003). Att vidga sitt synfält - Gustaf Hellström: författare och utrikeskorrespondent. Stockholm: Carlsson. Libris9060607. ISBN 91-7203-564-1
Landquist, John (1957). ”Gustaf Hellström”. I ungdomen : scener ur den förlorade tiden. Stockholm: Bonnier. sid. 115-136. Libris1720906
Lindholm, Carl (1993). ”En författare får en idé - och Brantevik är med”. Jul i Simrishamn (Simrishamn : Sarpens stödförening, ideella föreningen Vår skuta, 1979-) 1993,: sid. 44-53 : ill.. ISSN 0281-4730. ISSN0281-4730 ISSN 0281-4730.Libris2362237
Malmberg, Bertil (1953). Gustaf Hellström: inträdestal i Svenska akademien. Stockholm. Libris365850
Olsson, Jan Olof (1993). ”Gustaf Hellström och hans trumma”. Människor / Jan Olof Olsson - Jolo ; urval av Carl Olov Sommar (Stockholm : Bonnier, 1993): sid. 68-74.Libris2527185
Rothstein, Sigurd (2005). ”Böök, Hellström och andra: svenska resenärer i nazismens Tyskland 1933”. Bilder i kontrast : interkulturella processer Sverige/Tyskland i skuggan av nazismen 1933-1945 (2005): sid. [47]-59.Libris12329308
Tomson, Bengt (1961). Gustaf Hellström och hans väg till Snörmakare Lekholm får en idé. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris11785
Tomson, Bengt (1988). ”När Gustaf Hellström skulle bli byråkrat”. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 1988 (64),: sid. [434]-442. 0029-1501. ISSN0029-1501.Libris8655686
Wendel, Göran (1995). ”Vyerna vidgas: Gustaf Hellström”. Från trettiotal till trettiotal (Stockholm : Carlsson, 1995) Kap. 9),: sid. 203-229.Libris2039292