HD 204313
HD 204313 | | Observationsdata Epok: J2000.0 |
---|
Stjärnbild | Stenbocken |
---|
Rektascension | 21t 28m 12,207s[1] |
---|
Deklination | -21° 43′ 334,52″[1] |
---|
Skenbar magnitud () | +7,99 (V)[2] |
---|
Stjärntyp |
---|
Spektraltyp | G5 V[2] |
---|
B–V | +0,69[2] |
---|
Astrometri |
---|
Radialhastighet () | -9,70 ± 0,30[2] km/s |
---|
Egenrörelse (µ) | RA: +42,86 ± 0,61[1] mas/år Dek.: -271,51 ± 0,36[1] mas/år |
---|
Parallax () | 21,11 ± 0,62[1] |
---|
Avstånd | 155 ± 5 lå (47 ± 1 pc) |
---|
Absolut magnitud () | +4,61[2] |
---|
Detaljer |
---|
Massa | 1,045 ± 0,033 M☉ |
---|
Radie | 1,19[2] R☉ |
---|
Luminositet | 1,280[2] L☉ |
---|
Temperatur | 5 594[2] K |
---|
Metallicitet | 0,180 (Fe/H)[2] dex |
---|
Ålder | 7,50 ± 2,30[2] miljarder år |
---|
Andra beteckningar |
---|
BD-22 5691, CD-22 15401, CPD-22 8028, GSC 06373-00682, HD 204313, HIC 106006, HIP 106006, 2MASS J21281220-2143340, NLTT 51303, PPM 272526, SAO 190362, TYC 6373-682-1, UCAC2 23270963, UCAC3 137-449837, uvby98 100204313, Gaia DR1 6828450684368336640, Gaia DR2 6828450688663428224 [3] |
HD 204313 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stenbocken. Den har en skenbar magnitud av ca 7,99[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 21,1[2] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 155 ljusår (ca 47 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -10 km/s.[2]
Egenskaper
HD 204313 är en solliknande gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G5 V.[2] Den har en massa som är ungefär lika med en solmassa, en radie som är ca 1,2[2] solradier och har ca 1,3 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 600 K.[2]
Planetssystem
I augusti 2009 upptäcktes en gasjätteplanet ungefär lika stor som Jupiter i omloppsbana kring HD 204313.[4] År 2012 hittades de andra och tredje planet, en isjätte liknande Neptunus nära stjärnan och en annan Jupiterliknande exoplanet längre ut från stjärnan.[5]
HD 204313 solsystem[4][5]
Planet |
Massa |
Halv storaxel (AE) |
Siderisk omloppstid (d) |
Excentricitet |
Inklination |
Radie
|
c |
0,054 ± 0,0054 MJ |
0,2103 ± 0,0035 |
34,873 ± 0,0388 |
0,17 ± 0,09 |
- |
-
|
b |
3,55 ± 0,2 MJ |
3,04 ± 0,06 |
1 920,1 ± 25 |
0,23 ± 0,04 |
- |
-
|
d |
1,68 ± 0,3 MJ |
3,93 ± 0,14 |
2 831,6 ± 150 |
0,28 ± 0,09 |
- |
-
|
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 204313, 8 februari 2021.
Noter
- ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] https://www.universeguide.com/star/106006/hd204313. Hämtad 2021-02-08.
- ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+204313%7CHämtad 2021-02-08.
- ^ [a b] Ségransan; et al. (2010). "The CORALIE survey for southern extrasolar planets. XVI. Discovery of a planetary system around HD 147018 and of two long period and massive planets orbiting HD 171238 and HD 204313". Astronomy and Astrophysics. 511. arXiv:0908.1479. Bibcode:2010A&A...511A..45S. doi:10.1051/0004-6361/200912136.
- ^ [a b] Robertson; et al. (2012). "A Second Giant Planet in 3:2 Mean-motion Resonance in the HD 204313 System". The Astrophysical Journal. 754 (1). arXiv:1205.3689. Bibcode:2012ApJ...754...50R. doi:10.1088/0004-637X/754/1/50.
Externa länkar
|
|