Barbusse debuterade med diktsamlingen Pleureuses 1895. År 1903 utkom hans första roman Les supplicants. Bland övriga tidiga verk kan nämnas L'enfer (1908) och Nous autres (1914). Barbusse var en av den franska vänsterns nyckelpersoner under första världskriget och åren efter. Trots att han var pacifist deltog han som frivillig i första världskriget. Frivillig var han därför att han hade frisedel på grund av hälsan och slapp göra värnplikten. Krigets grymhet skildrar han i Le Feu (1916; Elden) som han fick Goncourtpriset för 1916. Boken gjorde stor succé i hemlandet. Senare kom även romanen Paroles d'un combattant (1920) och Les Judas de Jésus (1926).
Han var hängiven kommunist och 1919 började han att ge ut tidskriften Clarté, även boken med samma namn (1919; Klarhet) och dessa låg grunden till den internationella organisationen och arbetarlitteratur, Clarté som han grundade. Han blev medlem av kommunistpartiet 1923 och besökte Sovjetunionen flera gånger. Övriga publikationer som kan nämnas är Russie (1930; Ryssland) och Staline (1935; Stalin) där han i båda verken försvarar den sovjetiska kommunismen.
^SNAC, SNAC Ark-ID: w6cr5zdp, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 11890183b, läst: 11 november 2021.[källa från Wikidata]
^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Барбюс Анри”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Барбюс Анри”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
.jpg)
