IFK Kristianstad
En match mellan IFK Kristianstad och HK Malmö i Kristianstad Arena 2014.
Fullt namn	Idrottsföreningen Kamraterna Kristianstad
Grundad	7 november 1899[1] (125 år sedan)
Hemort	Kristianstad, Skåne län
Arena	Kristianstad Arena (Kapacitet: 5 200)
Ordförande	Annika Ohlsson[2]
Klubbchef	Henrik Fröberg[2]
Supporterklubb(ar)	Södra Kurvan[3]
Herrar – lagdetaljer
Tränare	Anders Hallberg
Ass. tränare	Joel Tulldahl
Liga/serie	Handbollsligan
Inhemska mästare	9 (1941, 1948, 1952, 1953, 2015, 2016, 2017, 2018, 2023)
Inhemska finalförluster	4 (1951, 1975, 2012, 2013)
Svenska Cup- mästare	1 (2023)
Säsonger i Sveriges högsta division	52 (2023/2024)
Placering i maratontabellen	6:a
Säsonger i Sveriges näst högsta division	32[4] (2008/2009)
Matchställ
Hemmaställ Bortaställ
Klubbens webbplats (extern länk)

IFK Kristianstad är en handbollsklubb i Kristianstad, grundad den 7 november 1899. Tidigare hade föreningen åtta sektioner^[5][6]: bingo, bordtennis, bridge, cykel, fotboll, friidrott, gymnastik och handboll, men sedan 2000 utövas endast handboll i IFK Kristianstad.

IFK Kristianstad bildades den 7 november 1899 av elever på Kristianstads högre allmänna läroverk. Drivande kraft var Adolf Johnsson från Broby, och som blev ordförande första året. Övriga styrelsemedlemmar var John Sjöström, Atle Lund, Ernst Ljungdorff, Thom Ehrenborg (klubbmästare), Oskar Kleberg, Holger Fogelklou (sekreterare), Kristian Weber, Axel Holm, Emil Olsson-Bjerner och Gösta Ehrenborg. Föreningen fick från starten cirka 60 medlemmar.^[7] Bland annat cykling och gymnastik var idrotter som var med från starten.

Handbollen är den idrott som firat de största triumferna i klubbens historia, men fotbolls-, cykel- och friidrottssektionen har också några höjdpunkter. Bland annat spelade klubbens fotbollslag 1931 seriefinal mot Malmö FF om en plats till Allsvenskan, och kvalspelade dit 1960, Herbert Dahlbom var landets främsta tempocyklist under 1950-talet och på friidrottssidan togs klubbens första SM-guld redan 1905 och Britt Mårtensson det stora namnet i slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet.^[8]

Handboll börjades spela i föreningen under 1920-talet för att hålla igång föreningens fotbollsspelare under vintermånaderna, men handbollsspelet blev snabbt populärt. 1930 bildades handbollsektionen, och 1932 togs en plats i seriesystem och DM^[9]. 1933 spelades den första matchen i SM och 1935 var första säsongen i en nationell serie. Sedan millennieskiftet är IFK Kristianstad enbart en handbollsförening och i den rollen har klubben varit en av landets främsta sedan 1930-talet, men guldåldern kom under 1940- och 1950-talen för att sedan på nytt bli en toppklubb under 1970-talet.^[8]

Under 1940- och 1950-talet dominerar IFK Kristianstad svensk handboll, tillsammans med Majornas IK och Redbergslids IK, och vinner klubbens fyra första SM-guld 1941, 1948, 1952 och 1953. Under 1954 vann Sverige VM-guld där fyra av de tio spelarna i landslaget kom från IFK Kristrianstad: Åke Moberg, Carl-Erik Stockenberg, Bertil Rönndahl och Ewert Sjunnesson.

Perioden 1946–1957 var IFK Kristianstad ett givet topplag i allsvenskan med segrar i serien säsongerna 1949/50, 1951/52 och 1952/53. Nio år i rad, 1947-1955 vann man en allsvensk medalj, dvs. som sämst blev laget trea i serien. Tvåa blev man även säsongen 1974/75.^[8]

1947 startades ett damlag som var aktivt fram till 1960-talet. 1981 startades damhandboll upp igen i föreningen^[10].

Bert Fridman gjorde 185 matcher i svit (dvs missade ingen match) i IFK Kristianstad i Allsvenskan (högsta serien) under 70-talet, vilket renderade en plats i Guinness rekordbok. Fridman satte klubbrekord med totalt 255 tävlingsmatcher svit. Bo "Tjommen" Ahlberg blev klubbens mesta målskytt under 80-talet med 1823 mål på 377 matcher i klubben. En annan storskytt i IFK under årens lopp är Carl-Erik Stockenberg, som vann skytteligan fem år i rad 1949/50–1953/54 (som enda spelare i Sverige genom historien) och blev 1961 först att göra över 1000 mål i Allsvenskan, 720 av dessa målen gjordes i IFK Kristianstad.

Bordtennis spelades under några år under 1950-talet. Friidrott och bridge i föreningen läggs vilande under 1960-talet och startas inte upp igen. Under 1990-talet lämnar fotboll, cykling och gymnastik IFK Kristianstad, och föreningen går in i 2000-talet som en renodlad handbollsklubb.

Millenniet började tungt för IFK Kristianstad när klubben 2001 var nära konkurs, men med ett hårt arbete av ett fåtal personer och ett stort stöd av många undveks konkursen.^[11]

IFK Kristianstad gick upp till högsta serien igen säsongen 2009/10, efter att inte ha varit med sedan hösten 1997. Den säsongen och även nästa kvalade klubben sig kvar i Elitserien, men sedan dess har IFK Kristianstad som minst nått SM-semifinal varje år, I sju av dessa tolv säsonger 2012-2024 når klubben SM-final varav fem slutar med SM-guld för IFK Kristianstad. Fyra av dessa guld tas i rad 2015-2018.

Säsongen 2014/2015, mellan 18 september och 8 februari vann IFK Kristianstad 20 raka segrar i herrhandbollens högsta serie, vilket inget annat lag har gjort.^[12] Mellan 28 mars 2015 och 27 februari 2019 har IFK Kristianstad 80 raka hemmavinster i Kristianstad Arena mot svenskt motstånd (Elitserien/Handbollsligan och SM-slutspel), en unik svit i svensk handboll.

2018 nåddes en för klubben historisk åttondelsfinal i Champions League. Där blev det förlust mot SG Flensburg-Handewitt. Det var första gången som IFK Kristianstad gick vidare från gruppspel till slutspel. EHF.com

Den 24 januari 2019 tar klubbens genom tiderna mest framgångsrika tränarkarriär slut när IFK Kristianstad meddelar att Ola Lindgren lämnar klubben med omedelbar verkan.^[13] På sju år har Lindgren vunnit fyra SM-guld, två SM-silver, tagit fyra seriesegrar och för första gången har klubben spelat i EHF Champions League.

Målvakten Leo Larsson gör 255 matcher i svit mellan den 5 februari 2015 och 10 mars 2019, och tangerade därmed Bert Fridmans klubbrekord. Markus Olsson blir klubbens meste spelare genom tiderna när han under SM-slutspelet 2022 gör sin 361:a andra match i IFK Kristianstad och passerade därmed Bo "Tjommen" Ahlberg. Markus blir 4 februari 2023 IFK Kristianstads mesta målskytt genom historien när han passerar Tjommen^[14].

Under 2010-talet startades återigen upp en verksamhet för damer, och A-laget^[15] klättrade i seriesystemet. De spelade säsongen 2023/24 i division 1 men åkte ner i division 2. I maj 2024 meddelade IFK Kristianstad och Kristianstad HK att de skulle ha ett gemensamt damlag i division under namnet HK Kristianstad. Därmed har IFK Kristianstad inget eget damlag, men däremot finns fortfarande ungdoms- och juniorlag för flickor kvar i föreningen.

2023 tog IFK Kristianstad en historisk trippel genom att samma säsong vinna serien, Svenska cupen (efter vinst i finalen mot Hammarby IF^[16]) och SM-guld (efter vinst i finalen mot IK Sävehof^[17]), vilket aldrig tidigare hänt i Sverige på herrsidan.

Likt många andra klubbar i Handbollsligan gick IFK Kristianstad ekonomiskt back 2022/2023 (drygt 4 miljoner kronor)^[18] och den 9 augusti meddelar föreningen att man inte längre har råd att ha en heltidsanställd klubbchef^[19]. Därmed lämnar Jesper Larsson sin tjänst efter åtta år och fem SM-guld.

Ordförande i IFK Kristianstads huvudstyrelse^[5][20]

Årtal	Ordförande	Årtal	Ordförande	Årtal	Ordförande
1899–1900	Adolf Johnsson	1933–1935	Carl Palmblad	1985	Dick Svensson
1901-?	Hilding Lavesson	1936–1937	Tage Lundin	1986–1999	Ingemar Fagerström
?	?	1938–1944	Anders Johansson	1999–2002	Ingvar Edvardsson
1907	Oswald Holmberg	1945–1946	John Holmberg	2002–2008	Kent Angergård
1908–1911	Waldemar Smedberg	1947–1949	Tage Lundin	2008–2009	Ingvar Edvardsson
1912–1913	S. Nordgren	1950–1959	Gösta Henriksson	2009–2012	Ingvar Lövkvist
1914–1917	Oswald Holmberg	1960–1965	Tore Lindgren	2012–2015	Jonas Arvidsson
1918–1925	Oskar Palmstierna	1966	Ingemar Winnberg	2015–2019	Johan Cosmo
1926–1929	Carl Palmblad	1967–1973	Torsten Persson	2019–2021	Anders Chrintz
1930–1931	Nils Bergman	1974–1982	Bertil Rundqvist	2021–2023	Markus Kjellman
1932	Petrus Renlund	1983–1984	Torsten Persson	2023-	Annika Ohlsson

IFK Kristianstads främsta SM-medaljör genom alla tider är Britt Mårtensson som 1950–1960 i friidrott vann 5 guld, 3 silver och 2 brons. Totalt inom alla idrotter har IFK Kristianstad tagit 51 SM-medaljer fördelat på 21 SM-guld, 19 SM-silver och 12 SM-brons^[21].

SM-medaljer för IFK Kristianstad

Idrott	Guld	Silver	Brons	Antal medaljer
Handboll, inomhus	9	6	0	15
Handboll, utomhus	2	4	3	9
Handboll, juniorer	0	2	0	2
Handboll, beach-SM	0	1	0	1
Friidrott	6	6	9	21
Cykling	4	0	0	4
Totalt	21	19	12	52

Informationen om de nedlagda eller utbrutna sektionerna är hämtad från jubileumsboken som gavs ut när IFK Kristianstad fyllde 100 år, och som reviderades 2014 när Kristianstad fyllde 400 år^[4].

1922 deltog IFK Kristianstad i Svenska Mästerskapet i fotboll. Efter vinster mot IFK Hässleholm och IFK Hälsingborg tog det stopp i kvalomgång 3 mot Landskrona BoIS. Landskrona nådde i sin tur kvartsfinal.

IFK Kristianstad började spela fotboll i det nationella seriesystemet 1928 i division II. Inledningsvis var det oftast spel i division II, som då var serien direkt under Allsvenskan. 1931 var fotbollsallsvenskan nära. I en ren seriefinal i division II den 7 juni mötte laget Malmö FF hemma på Idrottsplatsen inför 4 000 åskådare, den dittills största idrottspubliken i Kristianstad. Seriesegern som låg i potten gav en plats i Allsvenskan. Matchen slutade dock med förlust, 1–3, för IFK.

1940 vann IFK Kristianstad det sista Kamratmästerskapen som spelades, en fotbollscup för IFK-föreningar efter finalseger över IFK Västerås.

Under 50-talet tog fotbollen i stan fart på nytt, både resultat- och publikmässigt. Mannen bakom detta var Imre Markos^[22], en legendarisk fotbollstränare och landslagsspelare (20 matcher, 5 mål, 1929–1935)^[23] från Ungern. Han hade med Degerfors IF 1951 vunnit Lilla silvret, dvs trea i Allsvenskan, och även varit proffs i franska Rennes, eller Stade Rennais FC som är klubbens korrekta namn. I Sverige är Rennes mest känt för att där spelade Erik Edman, Andreas Isaksson och Kim Källström 2005/2006. Även Ola Toivonen har spelat där. Med Imre Markos gjorde IFK en satsning som gav utdelning. Talanger från övriga klubbar i grannskapen anslöt och det blev en tydligare delning mellan handbollen och fotbollen. Tidigare hade många stjärnor dubblerat, bland annat Carl-Erik Stockenberg, som stod i mål, och Åke Skough, men nu kom istället spelare som satsade enbart på en av sporterna. Med Imre bar det av uppåt i seriesystemet. Serieseger 1952 i division V och uppflyttning följdes av serieseger 1953 i division IV och ny uppflyttning. IFK etablerade sig direkt som topplag i division III med tredjeplats 1954, andraplats 1955 och förstaplats 1956. En förstaplats som innebar uppflyttning till division II, som då var serien direkt under Allsvenskan. Nu hade dock Imre gått vidare i karriären, han lämnade IFK Kristianstad för att bli tränare i turkiska Fenerbahçe SK, vilket visar vilken hög nivå det var på fotbollen här i stan.

1957 slutade IFK på en sjätteplats i tvåan. Nästa säsong som kallas Maratonsäsongen startade hösten 1957 och varade till hösten 1958, dvs man spelade höst–vår–höst. Detta för att från och med 1959 fick fotbollen nuvarande säsongsindelning med spel vår–höst istället. Denna långa säsong i division II slutade med en tredjeplats. 1959 fortsätter trenden att peka uppåt och IFK slutar tvåa i division II. Trenden kröntes året därpå, 1960, med serieseger i division II Östra Götaland. Dock gav det ingen direktplats till svensk fotbolls absoluta finrum, Allsvenskan, utan en plats i kvalserien som bestod av enkelmöten mellan seriesegrarna i de fyra olika division II-serierna. Dessa var IFK Kristianstad (Östra Götaland), IF Elfsborg (Västra Götaland), Örebro SK (Svealand) och IFK Luleå (Norrland). Fyra topplag som gjorde upp om två platser. Förlust hemma mot IFK Luleå med 2–1 var ingen bra inledning på kvalserien, och det följdes av storförlust mot Örebro SK med 5–0. I sista matchen väntade IF Elfsborg på neutral plan i Malmö. Boråslaget sattes under press, men till slut kunde västgötarna vinna med 5–4. En knapp förlust för IFK mot ett lag som flyttades upp, och som nykomling 1961 vann Allsvenskan med fem poäng ner till IFK Norrköping. Även Örebro SK flyttades upp och de blev fyra i Allsvenskan 1961, så det var inga dåliga lag IFK hade tampats med i kvalserien. Publiksiffran på Idrottsplatsen låg stadigt på över 5 000 åskådare. Publikrekordet sattes 7 juni 1960 med 12 252 (!) i en seriematch mot Högadals IS, karlshamnslaget som två år senare spelade en säsong i Allsvenskan. 1967 trillade IFK Kristianstad ur division II och storhetstiden var till ända.

Många namnkunniga spelare och tränare har passerat IFK Kristianstad genom åren. Förutom ovan nämnda Imre Markos tränades laget 1979–1981 av Tom Prahl, sedermera trefaldig svensk mästare med Halmstad BK och Malmö FF. Tre andra meriterade tränare är Václav Simon från Tjeckien som tränat bland annat Malmö FF och AIK och var lagledare för Litauen (fyra matcher) 1934^[24], Adolf Vogl landslagsspelare för Österrike^[25] (20 matcher, 6 mål, 1931–1936)^[26] och som tränat Helsingborgs IF, Elfsborgs IF och Mjällby AIF samt Wilfried Schnorrenberger från Tyskland som tränade Helsingborgs IF 1974^[27]. Två IFK-spelare nådde fotbollslandslaget, Charles Gustafsson och Erik Bloom. 1954 gästades Idrottsplatsen av landslaget från Etiopien och 1959 av italienska Udinese för träningsmatch mot IFK Kristianstad.

1990 tog fotbollseran i föreningen slut när fotbollssektionen lämnade IFK Kristianstad för att gå samman med Vilans BoIF och bilda Kristianstads FF (KFF). Även Kristianstad BI var tänkta att ingå i den nya klubben, men de drog sig ur. Istället gick de 2007 samman med Kristianstad IS till Kristianstad BOIS. Sista (?) fotbollssammanslagningen i stan kom 2015 när så KFF och BOIS gick samman till Kristianstad FC.

1977 startades ett damlag som började i division 5. Som bäst nådde laget två andraplatser i division 3 bakom Ifö/Bromölla IF respektive Brösarps IF. När fotbollssektionen lämnade föreningen 1990 lades damlaget ned.^[5]

Tränare för herrlaget
1950-talet	1960-talet	1970-talet	1980-talet
Ragnar Malmberg	Adolf Vogl	Lennart Dahlström	Tom Prahl
Václav Simon	Kjell Wallinius	Gert Linderot	Christer Lindgren
Imre Markos	Kjell Hartvall	Wilfried Schnorrenberger	Jerzy "Jesso" Michalski
John "Klot" Nilsson
Helge Ahlström
Torsten Flintberg
Anders Holmgren

Serietillhörighet^[28]:

Herrlaget						Damlaget
1928–1931	Division II nationella serien	1953	Division IV sydsvenska södra	1978	Division II södra	1977	Division V nordöstra
1932–1934	Sydsvenska serien	1954–1956	Division III södra Götaland	1979	Division III södra Götaland	1978–1980	Division IV nordöstra
1935–1937	Division II nationella serien	1957–1960	Division II östra Götaland	1980	Division II södra	1981–1984	Division III östra
1938–1939	Sydsvenska serien	1961–1965	Division II södra	1981–1982	Division III Skåne	1985–1986	Inget seriespel
1940–1941	Svenska serien division II, södra gruppen	1966	Division III södra Götaland	1983	Division IV nordöstra	1987	Division V nordöstra B
1942–1945	Sydsvenska serien	1967	Division II södra	1984	Division III Skåne	1988–1989	Division IV nordöstra
1946–1948	Skåneserien division 1 norra	1968–1972	Division III södra Götaland	1985–1989	Division IV nordöstra
1949–1951	Division IV sydsvenska södra	1973–1974	Division II södra
1952	Division 1 södra	1975–1977	Division III södra Götaland

IFK Kristianstad
Friidrott
Svenska mästerskap
Guld	1905	400 meter Herrar
Brons	1905	Herrar Grenhopp
Silver	1914	Herrar 1 500 meter
Brons	1929	Herrar 400 meter
Silver	1937	Damer 200 meter
Silver	1937	Damer 80 meter
Brons	1937	Damer Höjdhopp
Brons	1937	Damer Diskus
Brons	1937	Damer Trekamp
Brons	1943	Herrar 200 meter
Guld	1953	Damer 100 meter
Brons	1953	Damer Längdhopp
Brons	1953	Damer Höjdhopp
Guld	1954	Damer 100 meter
Guld	1957	Damer 100 meter
Guld	1957	Damer Längdhopp
Guld	1958	Damer 100 meter
Silver	1959	Damer 100 meter
Silver	1960	Damer 100 meter
Silver	1960	Damer 80 meter häck
Brons	1960	Damer 200 meter

En av de första idrotterna som utövades i Kristianstad med en IFK-stjärna på bröstet är friidrott, och 1901 hölls på läroverkets gårdsplan (Söderportgymnasiet) den första tävlingen. Inspirerad av den nystartade olympiska rörelsen döptes den till "De olympiska spelen". 1905 vinner Carl Hammarlund SM-guld på 400 meter på svenska mästerskapen i Helsingborg, klubbens enda på herrsidan genom tiderna. En idrottsplats tillkom 1906 när stadens drätselkammare tillät en sådan där Kristianstad Idrottshall nu ligger. Kamratmästerskapen hölls där 1907, men sedan förföll idrottsplatsen. 1916 invigdes lite längre österut istället den nya Idrottsplatsen som fortfarande är i drift och är alltså idag över hundra år.

Det arrangerades tidigt klubbmatcher mot andra IFK-föreningar. Den första hölls 1915 mot IFK Karlshamn och innehöll grenarna 100 meter, 400 meter, 1500 meter, 110 meter häck, höjdhopp, längdhopp, stavhopp, kula, diskus och spjut. De två första åren vann IFK Kristianstad, men IFK Karlshamn kunde knipa segern 1917 med knapp marginal. Ordningen var återställd året därpå när IFK Kristianstad 1918 vann tävlingen för tredje gången och därmed erövrade vandringspriset för gott. En ståtlig buckla som hundra år senare nu tronar stolt i den nybyggda montern på kansliet i Kristianstad Arena. Året efter ville man utöka till tre lag och kontakt togs med Ystads IF som tackade ja, men Karlshamn drog sig istället ur. Seger tre år i rad 1919–1921 gjorde att IFK Kristianstad återigen fick behålla ett vandringspris för all framtid. Nu var så även IFK Karlshamn med i tävlingen på nytt. Även med tre lag i tävlingen kunde IFK Kristianstad vinna 1922–1924 och återigen behålla vandringspokalen. Facit blev alltså nio segrar på tio år.

Under 1920- och 30-talet var Margit Sjöholm-Persson en av de främsta friidrottarna i klubben. Hon satte svenskt rekord i slungboll. Margit var aktiv i IFK Kristianstad ändå in på 1990-talet inom friidrott, gymnastik, handikappidrott och pensionärsmotion. Under 1940-talet tävlade Åke Moberg i medeldistans och Carl-Erik Stockenberg kastade spjut.

IFK Kristianstads främsta friidrottare genom tiderna är Britt Mårtensson som var svensk sprinterdrottning under 1950-talet. 16 år gammal vann hon 1953 SM-guld på 100 meter, det första av totalt fyra SM-guld i den grenen (övriga 1954, 1957 och 1958). Det blev även SM-guld i längdhopp 1957, och ytterligare fem SM-medaljer i andra valörer i sprint och längd. Hon var med och satte svenskt rekord på 4x100 meter. 1958 nådde hon semifinalplats i EM som det året hölls på Stockholm Stadion, vår mest klassiska friidrottsarena. 1960 var Britt nära att få delta i OS i Rom dit Sverige hade kvalificerat sig till stafetten 4*100 och Britt var satt på sistasträckan. Men tyvärr sedan skadade sig en av de andra tjejerna och då laget saknade reserv kom de aldrig iväg till Italien^[29]. Det var inte bara i friidrott som Britt höll en nationell klass. Även inom handboll var hon framgångsrik och spelade både i IFK Kristianstad och i landslaget. 1957 var hon reserv under handbolls-VM 1957 i Jugoslavien. Mot slutet av karriären flyttade Britt till Stockholm och spelade där med Kvinnliga SK Artemis. Britt Mårtensson är den enda i IFK Kristianstad som fått Svenska Friidrottsförbundets hederstecken Stora grabbars och tjejers märke, som nummer 174. Det delades ut vid Svenska Friidrottsförbundets årsmöte på hotell Malmen i Stockholm 7 november 1954^[30].

IFK Kristianstad har vunnit 6 SM-guld, 6 SM-silver och 9 SM-brons i friidrott, totalt 21 medaljer^[31]. Guldmedaljerna vanns av Carl Hammarlund 1905 och Britt Mårtensson 1953–1958.

Under 1960-talet lades friidrottsektionen i IFK Kristianstad i vila, och KFUM Kristianstad tog över som den ledande friidrottsklubben i Kristianstad.

Enligt boken ”IFK Kristianstad 100 år” är cykling först ut i IFK Kristianstad. Där citeras överste Adolf Johnsson, klubbens grundare: ”Vi hade först en hjulförening på läroverket, det vill säga en cykelförening. Vi voro många med i den föreningen och företogo utfärder då och då.”

IFK Kristianstad
Cykling
Svenska mästerskap
Guld	1955	Tempo 50 km (junior)
Guld	1956	Tempo 50 km
Guld	1957	Tempo 50 km
Guld	1958	Tempo 50 km

IFK Kristianstad
Cykling
Nordiska mästerskapsmedaljer
Guld	1957	Tempo

De första årtiondena lever IFK-cyklingen i medieskugga. Först i slutet av 1920-talet börjar det dyka upp referat och uppgifter. För att locka publik läggs cykeltävlingar i anslutning till klubbens fotbollsmatcher. Under en bortamatch i fotboll mot IFK Malmö arrangeras tävlingar i friidrott och cykling på Kristianstads Idrottsplats, och publiken får samtidigt täta rapporter om hur det går nere i Malmö. Trots förlust med 1–6 i fotbollen blir det succé, och en egen cykelsektion kan så bildas. IFK arrangerar och deltar i cykeltävlingar. 1928 startar man Ivösjön Runt, flaggskeppet i IFK Kristianstad vid den tiden. Den nätta turen Kristianstad–Arkelstorp–Näsum–Bromölla–Kristianstad vanns av Gunnar Winkvist på tiden 2.51.17. Det var grusvägar som gällde, så cyklister hade reservslangar hängande på överkroppen. 1930-talet blir IFK:s första storhetstid inom cykling med framgångar på distriktsnivå, med John Svenssohn som det stora namnet.

Under 1940-talet har cyklingen det tungt, med ransonering och brist på däck och gummivaror, men precis som handbollen får cyklingen i klubben en storhetstid under 50-talet. Detta märks bland annat genom införskaffandet av en buss i form av en ombyggd skåpbil. Ett enormt steg för innan dess var det trädgårdsstolar under en presenning på ett lastbilsflak som gällde. Under första halvan av decenniet är det Börje Martinsson som är den mest framgångsrikaste cyklisten med tiotalet tävlingsvinster. Herbert Dahlbom hade nu också börjat cykla, men väljer att satsa på friidrott istället. Det blir flera mästerskapssegrar, men problem med en fot gör att det återigen blir cykel som gäller. Ett beslut som leder till att han blir klubbens genom tidernas mest framgångsrikaste cyklist. Han börjar med att bli svensk juniormästare 1955. Året efter tävlar han i Berlin mot en stor del av europaeliten och vinner med tre minuter, pressen döpte det till ”Berlinbomben”. Han erbjuds en plats i Olympiska sommarspelen 1956 i Melbourne, men tackar nej. Han vinner SM-guld på 50 km tempo tre år i rad (1956–1958)^[32] på rekordtider. IFK Kristianstads bästa år inom cykling blir 1957. Förutom SM-guldet på 50 km, vinner Herbert Nordiska Mästerskapet med tre minuter och blir åtta på Världsmästerskapen i Belgien. Han är uttagen till Olympiska sommarspelen 1960 i Rom 1960 som ett stort medaljhopp, men blir matförgiftad på plats och kan inte delta. Sedan lockas Herbert till Djurgårdens IF i Stockholm, där han fortsätter sin framgångsrika tävlingskarriär med ytterligare svenska och nordiska guld i tempolopp.

IFK Kristianstad arrangerar 1974 SM-veckan i cykling, och under 80- och 90-talet etapper i bland annat Postgirot Open. Klubbens genom tidernas bästa tjej är Charlott Nilsson med två fjärdeplatser på SM under 90-talet. Under alla år har IFK haft stora framgångar på juniormästerskap.

IFK Kristianstad vann fyra officiella SM-guld och ett NM-guld i cykling, samtliga av Herbert Dahlbom.

I samband med den ekonomiska turbulensen runt millennieskiftet bryts cykel och övriga sektioner loss från IFK Kristianstad, kvar finns endast handbollen. Cykelsektionen bildar Kristianstad Cykelklubb, som väl förvaltade alla juniorframgångar i IFK Kristianstad och vinner SM i lagtempo 2004 med Lina Karlsson, Tove Wiklund och Lisa Nordén. Nordén vinner senare flera SM-medaljer för klubbar i Stockholm, och OS-silver i triathlon i London 2012.

Gymnastik var med redan från starten 1899 och grundaren Adolf Johnsson var själv gymnast. I klubbens första styrelseprotokoll beslutades det om inköp av två hartslådor. Harts användes till gymnastikskorna för att undvika olyckshändelser genom att halka. Träning skedde i Läroverkets gymnastiksal och även på skolgården. Det tog femton år innan även kvinnor fick vara aktiva medlemmar i IFK Kristianstad 1914. Gymnastik var en underavdelning till friidrottssektionen fram tills 1945, då gymnastik blev en egen sektion.

Två gymnaster från IFK Kristianstad har deltagit i OS, men inte under sin aktiva karriär i IFK Kristianstad utan istället tävlade de då för stockholmsklubbar. Oswald Holmberg, major på A3, Wendes artilleriregemente, läste och arbetade på GCI i Stockholm (nuvarande GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan) under sina OS-år. Han deltog i Olympiska sommarspelen 1906 i Aten (räknas inte längre som ett officiellt OS) där gymnastik var en uppvisningsgren, men fem av gymnasterna, däribland Oswald, fick hoppa in Sveriges dragkampslag som vann brons. 1908 i London och 1912 i Stockholm (Solskensolympiaden) vann Oswald OS-guld i truppgymnastik. Albert Andersson tävlade i Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen och tog OS-guld i truppgymnastik. Han bytte sedan till friidrott och tävlade i OS 1928 i Amsterdam i tiokamp och 110 meter häck, och vann också SM-guld 1928 på 110 meter häck. Gunnar Pettersson deltog i Berlin-OS 1936, men då var truppgymnastik en uppvisningsgren.

Storhetstiden för IFK Kristianstads gymnaster var 1920–1950. I mitten av seklet övergavs den lingska stilen till förmån för rörelser med olika redskap, en trend som kom ute i Europa. Istället gled IFK:s gymnastiksektion över till mer att handla om motionsgymnastik. Den som framför alla andra personifierade gymnastiken i IFK är Margit Sjöholm-Persson, där hon deltog från 1920-talet ända in på 1990-talet! 1982 utsågs hon till årets idrottsledare i Kristianstad. Hon fick även Lingmedaljen (Gymnastikförbundets högsta utmärkelse), Kristianstad kommuns kulturpris samt Riksidrottsförbundets högsta utmärkelse, förtjänsttecknet i guld, utdelat av Prins Bertil 1990. Margit tävlade också framgångsrikt för klubben i friidrott under 1920- och 1930-talet och satte svenskt rekord i slungboll. 1937 tog hon ett silver (80 m) och två brons (diskus och trekamp) vid SM-tävlingarna på Slottskogsvallen i Göteborg. Hon vurmade för handikappidrott och pensionärsmotion och hade även ett finger med inom fotbollen och handbollen i föreningen.

1999 lämnade gymnastiken IFK Kristianstad och föreningen C4-gymnasterna startades. Där utövas rytmisk gymnastik. Det är en OS-gren där gymnasten använder redskap (boll, tunnband, rep, band och käglor) och utför rörelser till musik. 2014 tog föreningen 3 SM-guld (mångkamp, käglor, boll/band)^[33].

1953 startades en bordtennissektion.^[6] IFK Kristianstad deltog i seriespel under några år, men sektionen lades ner efter några år.

1954 startades en bridgesektion.^[6]

IFK Kristianstad har haft fyra olika hemmaarenor för handboll^[34]:

• 1933–1947 Korridoren (Södra Kaserns Gymnastiksal), Publikkapacitet: 1 300, 109 matcher (91 vinster, 7 oavgjorda, 11 förluster, 87%)
• 1947–1964 Kristianstad Sporthall (numera Söderportskolans matsal), Publikkapacitet: 2 000, 180 matcher (134 vinster, 12 oavgjorda, 34 förluster, 78%)
• 1965–2010 Kristianstad Idrottshall (numera A-hallen i Kristianstad Arena), Publikkapacitet: 2 100, 590 matcher (367 vinster, 46 oavgjorda, 177 förluster, 66%)
• 2010– Kristianstad Arena (E1/E2-hallen), Publikkapacitet: 5 500, 315 matcher (231 vinster, 19 oavgjorda, 65 förluster, 76%, t.o.m. säsongen 2022/23)

Tröja nummer 8 är sedan invigningen av Kristianstad Arena reserverad för publiken som kallas för den åttonde spelaren, dvs utöver de sju som är på planen. Vid invigningsmatchen i Kristianstad Arena den 17 oktober 2010 mot Redbergslids IK fick samtliga i publiken på 4 775 personer en egen matchtröja med just nummer 8. Den spelare i IFK Kristianstad som sist hade nummer 8 är högersexan Gustav Ekdahl.

Spelartruppen 2024/2025:^[35]

Nr Land Pos Namn 1   MV Victor Bang 3   V9 Elliot Stenmalm 4   V9 Markus Olsson 6   V9 Philip Henningsson 7   M9 Axel Månsson 9   H9 Anton Hallbäck 12   MV Victor Hedberg 14   V6 Albin Leyman 16   MV Elias Karlsson

Nr Land Pos Namn 20   V6 Emil Frend Öfors 22   V9 Einar Bragi Adalsteinsson 25   M6 Sasser Sonn 32   H6 Hugo Frank 34   H9 Andreas Cederholm 37   M9 Zoran Bozic 42   H6 Albin Selin 46   M6 Herman Josefsson 49   H9 Isaac Biel Nilsen

• Tränare: Anders Hallberg, assisterande tränare: Dan Beutler

Ett urval av spelare som genom åren representerat IFK Kristianstads handbollslag (åren spelaren representerade klubben).

• Carl-Erik Stockenberg (1944–1957) Ute-VM-guld 1948, VM-guld 1954, vinnare av Allsvenskans skytteliga fem år i rad (1949/50–1953/54) först att göra 1000 mål i högsta serien.
• Åke Moberg (1944–1957, 1960–1964) Ute-VM-guld 1948. VM-guld 1954, vinnare av Allsvenskans skytteliga 1946/47^[36]
• Ewert Sjunnesson (1940- och 1950-talet) VM-guld 1954
• Bertil Rönndahl (1945–1953) VM-guld ute 1948, VM-guld 1954^[37]
• Karl Fridlundh (1940- och 1950-talet) Ute-VM-silver 1952^[38]
• Uno Kvist (1950–1957 och 1964–1968)
• Britt Mårtensson (1950- och 60-talet) Enda kvinnan i IFK Kristianstad som spelat i landslaget
• Mats Thomasson (1963–1967), Årets handbollsspelare (1969–1970), 30 landskamper och Stor Grabb
• Sten Olsson (1963–1978) OS-spelare 1972, VM-spelare 1967^[39]
• Thomas Persson (1967-1968 och 1970–1974) OS-spelare 1972^[40], enda spolaren i IFK Kristianstad som utsetts till årets handbollsspelare i Sverige
• Bo Ahlberg (1970- och 1980-talet) vinnare av Allsvenskans skytteliga 1975/76^[41] Höll från 1982–2023 klubbrekordet för flest gjorda mål totalt.
• Lennart Ebbinge (1970- och 1980-talet) OS-spelare 1984, vinnare av Allsvenskans skytteliga 1976/77^[42]
• Joachim Stenbäcken (1989–1995 och 1998–2004) VM-spelare 1986^[41]
• Marcus Ahlm (1990-talet) EM-guld 2002, Champions league-mästare 2007, 2010, 2012
• Johan Jepson (2006–2016), lagkapten som skapade den regnbågsfärgade kaptensbindeln som spreds över sportvärlden
• Markus Olsson (2008–2015, 2020–) VM-spelare 2015, Flest mål och matcher genom tiderna i IFK Kristianstad, och den första spelaren att göra 1 000 mål i högsta serien för IFK Kristianstad
• Jesper Larsson (–1995 och 2009–2012) Egen målvaktsprodukt som blev proffs i Bundesliga. Sportchef 2016–2021, sedan klubbchef 2021–2023.
• Albin Lagergren (2013–2018) fyra seriesegrar och fyra SM-guld 2015–2018, H9 i landslaget i EM, VM och OS
• Jerry Tollbring (2014–2017) tre säsonger, tre seriesegrar och tre SM-guld 2015–2017, V6 i landslaget i EM, VM och OS
• Iman Jamali (2015–2016) iransk/ungersk hårdskjutande spelare som lånades in en säsong från Veszprém KC
• Ólafur Guðmundsson (2012–2014, 2015–2021) En av klubbens meste spelare och målskytt genom tiderna, och lagkapten. Bäste målskytt för klubben i EHF Champions League.

IFK Kristianstad har vunnit 9 SM-guld, 6 SM-silver och inget SM-brons, totalt 15 medaljer, i handboll inomhus för seniorer.

IFK Kristianstad
Handboll
Svenska mästerskap
Guld	1941	Svenska mästerskapet
Guld	1948	Svenska mästerskapet
Silver	1951	Svenska mästerskapet
Guld	1952	Svenska mästerskapet
Guld	1953	Allsvenskan
Silver	1954	Allsvenskan
Silver	1955	Allsvenskan
Silver	1975	SM-slutspel
Silver	2012	SM-slutspel
Silver	2013	SM-slutspel
Guld	2015	SM-slutspel
Guld	2016	SM-slutspel
Guld	2017	SM-slutspel
Guld	2018	SM-slutspel
Guld	2023	SM-slutspel

IFK Kristianstad
Utomhushandboll och plats för finalhelg
Svenska mästerskap
Guld	1941	Kristianstad
Brons	1942	Kristianstad
Brons	1943	Stockholm
Guld	1944	Kristianstad
Silver	1945	Motala
Silver	1947	Kristianstad
Brons	1948	Göteborg
Silver	1949	Stockholm
Silver	1950	Kristianstad

IFK Kristianstad har nio SM-guld i handboll, tredje flest i Sverige:

• 1941: Genom vinst i SM-final mot IFK Uppsala
• 1948: Genom vinst i SM-final mot Redbergslids IK
• 1952: Genom vinst i SM-final mot AIK
• 1953: Genom serieseger i Allsvenskan säsongen 1952/53
• 2015: Genom vinst i SM-final mot Alingsås HK
• 2016: Genom vinst i SM-final mot Alingsås HK
• 2017: Genom vinst i SM-final mot Alingsås HK
• 2018: Genom vinst i SM-final mot HK Malmö
• 2023: Genom vinst i SM-final mot IK Sävehof

IFK Kristianstad har sex SM-silver i handboll:

• 1951: Efter förlust i SM-final mot AIK
• 1954: Genom att komma tvåa i Allsvenskan säsongen 1954, 1 poäng efter Redbergslids IK
• 1955: Genom att komma tvåa i Allsvenskan säsongen 1955, på samma poäng men med sämre målskillnad än IK Heim och bättre målskillnad än Örebro SK
• 1975: Efter förlust i SM-final mot HK Drott
• 2012: Efter förlust i SM-final mot IK Sävehof
• 2013: Efter förlust i SM-final mot HK Drott

IFK Kristianstad har spelat tolv SM-finaler i handboll^[43]:

• 1941: Vinst mot IFK Uppsala med 17–8 (7–3) 6 april i Korridoren, Kristianstad. Publik 1 299.
• 1948: Vinst efter förlängning mot Redbergslids IK med 8–7 och 7–7 vid full tid (4–3, 3–4, 0–0, 1–0)^[44] 21 mars i Sporthallen, Kristianstad. Publik 1 628.
• 1951: Förlust mot AIK med 11–12 (5–5, 6–7) 18 mars i Eriksdalshallen, Stockholm. Publik 1 784.
• 1952: Vinst efter förlängning mot AIK med 16–15 efter förlängning (15–15 vid full tid) 23 mars i Sporthallen i Kristianstad. Publik 1 272.
• 1975: Förlust mot HK Drott över två matcher, 18–18 (9–12, 9–6) 19 mars i Idrottshallen i Kristianstad, publik 2 650 och 12–14 (5–4, 7–10) i returen 23 mars i Sporthallen i Halmstad, publik 2548.^[45][46]
• 2012: Förlust mot IK Sävehof med 21–29 (8–15, 13–14) 12 maj i Malmö Arena. Publik 12 068.
• 2013: Förlust mot HK Drott med 27–28 (14–9, 13–19) 9 maj i Scandinavium, Göteborg. Publik 12 044.
• 2015: Vinst mot Alingsås HK med 28–25 (14–14, 14–11) 24 maj i Scandinavium, Göteborg. Publik 12 312.
• 2016: Vinst mot Alingsås HK med 27–18 (18–6, 9–12) 22 maj i Malmö Arena. Publik 11 579.
• 2017: Vinst mot Alingsås HK med 31–25 (18–11, 13–14) 27 maj i Malmö Arena. Publik 9 876.
• 2018: Vinst mot HK Malmö med 23–22 efter förlängning och 20–20 vid full tid (11–8, 9–12, 2–1, 1–1) 10 maj i Scandinavium, Göteborg. Publik 9 668.
• 2023: Vinst mot IK Sävehof över fem matcher, 29–34, 45–44 ef, 33–31 ef, 28–30 och 30–23 med match 1, 3 och 5 i Kristianstad Arena och match 2 och 4 i Partille Arena. Publiksiffror 4 303, 3 120, 4 720, 3 318 och 4 954. Matchdatum 20, 22, 25, 27 och 29 maj.

Totalt åtta vinster och fyra förluster med sammanlagd målskillnad 569–545.

IFK Kristianstad har spelat en match om tredjepris i handboll^[7]:

• 1949: Förlust mot Majornas IK med 14–10

IFK Kristianstads herrjuniorer (U18) har två SM-silver.

• 2012: Förlust i finalen mot IK Sävehof med 25-15
• 2015: Förlust i finalen mot Ystads IF med 25-19

Finaler för IFK Kristianstad i Svenska Cupen^[47]:

• 2023: Cupmästare efter vinst mot Hammarby IF

IFK Kristianstad har vunnit DM, Distriktsmästerskapet, inomhus 15 gånger: 1933, 1935, 1936, 1938, 1941, 1942, 1944, 1946, 1947, 1953, 1956, 1961, 1982, 1983 och 1996.

Sexton gånger har föreningen vunnit DM utomhus: 1938, 1941, 1942, 1943, 1944, 1945, 1947, 1948, 1949, 1950, 1951, 1952, 1953, 1954, 1955 och 1956.

Noterbart är att den stora plumpen i utomhussviten är 1946, men den beror på att IFK inte ställde upp det året i cupen i protest mot fördelningen av intäkterna.

Även IFK Kristianstads damlag har vunnit DM: 1961

1999 vann IFK Kristianstad TRIM-SM^[48], en veteranturnering marknadsförd av Svenska Handbollförbundet, men utan officiell SM-status. Detta efter finalseger mot H43 Lund med 17-10. Året efter, 2000, blev det silver efter finalförlust med 18-13 mot IF Swithiod^[49].

IFK Kristianstad har spelat sex SM-finaler i utomhushandboll för elvamannalag under en period på tio år (1941–1950) och vann två av dessa finaler.^[43] Under åren 1941–1951 (förutom 1946 när IFK Kristianstad inte deltog) nådde IFK minst semifinal och tog medalj varje år 1941–1950.

SM-finaler:

• 1941: Vinst mot IK Bolton med 4–3
• 1944: Vinst efter förlängning mot IK Göta med 8–7
• 1945: Förlust mot Majornas IK med 2–5
• 1947: Förlust mot Redbergslids IK med 4–7
• 1949: Förlust mot Redbergslids IK med 4–8
• 1950: Förlust efter förlängning mot Redbergslids IK med 5–6

Totalt två vinster och fyra förluster med sammanlagd målskillnad 27–36.

1999 pausades SM i utomhushandboll till förmån för beach-SM (SM i beachhandboll). Turneringen spelade de två första åren i Åhus som en del av Åhus Beachhandbollfestival. IFK deltog dessa två år och kom till kvartsfinal det första året och förlorade mot Ligu med 11-6^[50], men år 2000 blev det SM-silver efter sudden death mot HK Drott som vann med 7-6^[51]. 2024 ställde så IFK Kristianstad upp i beach-SM för första gången sedan 2000. Laget nådde semifinal där det blev förlust med 2-0 mot Göteborg Beach Handball Club, och som sedan även vann finalen^[52].

Challenge International Georges-Marrane^[53] i Paris, en inbjudningsturnering som arrangeras varje år sedan 1975 av US Ivry. IFK deltog 2016 och vann genom semifinalseger med 23–22 mot Dunkerque och finalseger 27–26 mot värdlaget US Ivry med det avgörande målet i slutsekunden av Jerry Tollbring^[54].

Internationaler Heide-Cup^[55] är en årlig inbjudningsturnering startad 2007. 2017 vann IFK Kristianstad cupen efter finalseger mot Montpellier HB. Leo Larsson utsågs till turneringens bästa målvakt^[56]. IFK Kristianstad är det enda laget utanför Tyskland som vunnit cupen.

IFK Kristianstad har nio gånger vunnit den högsta divisionen i svensk handboll, vilket därmed är föreningens vanligaste placering:

Placering	Antal	År
1	9	1950, 1952, 1953, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2023
2	8	1940, 1941, 1948, 1949, 1954, 1955, 1975, 2014
3	5	1947, 1951, 2013, 2020[a], 2022
4	4	1956, 1957, 1972, 2024
5	4	1973, 1974, 1979, 1997
6	5	1971, 1977, 1995, 2012, 2021
7	3	1937, 1942, 1996
8	2	1976, 1978
9	4	1945, 1958, 1985, 1991[b]
10	3	1980, 1993[b], 1994[b]
11	3	1998[b], 2010, 2011
12	2	1981, 1986

Fyra spelare i IFK Kristianstad har vunnit skytteligan i den högsta serien under åtta säsonger. Carl-Erik Stockenberg är den enda spelaren i Sverige som gjort det fem år i rad.

Skytteligavinnare

Säsong	Spelare	Antal mål
1946/47	Åke Moberg	52
1949/50	Carl-Erik Stockenberg	79
1950/51	Carl-Erik Stockenberg	77
1951/52	Carl-Erik Stockenberg	56
1952/53	Carl-Erik Stockenberg	74
1953/54	Carl-Erik Stockenberg	82
1975/76	Bo Ahlberg	117
1976/77	Lennart Ebbinge	153

Det är endast inom handbollen som IFK Kristianstad haft OS-deltagare, totalt fem stycken.

• Thomas Persson och Sten Olsson i München 1972
• Albin Lagergren och Jerry Tollbring i Rio 2016.
• Ola Lindgren som var förbundskapten under Olympiska sommarspelen 2012 i London tillsammans med Staffan Olsson när Sverige tog OS-silver.

Oswald Holmberg, en av föreningens första ordförande vann brons i dragkamp i Aten 1906, och guld i truppgymnastik i London 1908 och under Solskensolympiaden i Stockholm 1912. Dock tävlade han i OS likt flera andra gymnaster från IFK Kristianstad för Stockholms GF.

Ett femtontal personer har deltagit i OS för andra kristianstadsföreningar, bland annat tog Bengt Bengtsson (KFUM:s IF och bror till Frans G. Bengtsson) OS-guld i Antwerpen 1920 i gymnastik. Bengt var militär på A3 och skrev böckerna Vad var och en måste veta om bombanfall och Bombanfall och bombverkan. Frans G. skrev Röde Orm (utsedd till århundradets tredje mest betydelsefulla svenska bok).

Klubbens mesta handbollstränare är Evert Sjunneson med sammanlagt 22 säsonger under perioden 1951 till 1977.^[57] Den mest framgångsrikaste är Ola Lindgren som tog föreningen till fyra SM-guld, fyra segrar i högsta serien och slutspel i EHF Champions League.

År	Säsonger	Namn	Anmärkningar	SM-meriter	Placering högsta serien	Cupresultat
1933–1937	4	Oscar H Meyer		Åttondelsfinal 1936	Sjua 1937	DM-guld 1933 DM-guld 1935 DM-guld 1936
1937–1945	8	Eskil Gustafsson	Spelande tränare	Åttondelsfinal 1938 Guld 1941 Utomhusguld 1941 Utomhusguld 1944 Utomhussilver 1945	Tvåa 1940 Tvåa 1941 Sjua 1942 Nia 1945	DM-guld 1938 DM-utomhusguld 1938 DM-guld 1941 DM-utomhusguld 1941 DM-guld 1942 DM-utomhusguld 1942 DM-utomhusguld 1943 DM-guld 1944 DM-utomhusguld 1944 DM-utomhusguld 1945
1945–1947	2	Karl-Erik "Kinna" Nilsson		Semifinal 1946 Åttondelsfinal 1947 Utomhussilver 1947	Trea 1947	DM-guld 1946 DM-guld 1947 DM-utomhusguld 1947
1947–1951	4	Eskil Gustafsson		Guld 1948 Fyra 1949 Utomhussilver 1949 Åttondelsfinal 1950 Utomhussilver 1950 Silver 1951	Tvåa 1948 Tvåa 1949 Etta 1950 Trea 1951	DM-utomhusguld 1948 DM-utomhusguld 1949 DM-utomhusguld 1950 DM-utomhusguld 1951
1951–1958	7	Karl Fridlundh, Åke Moberg Evert Sjunnesson	Spelande tränare	Guld 1952 Guld 1953 Silver 1954 Silver 1955	Etta 1952 Etta 1953 Tvåa 1954 Tvåa 1955 Fyra 1956 Fyra 1957 Nia 1958	DM-utomhusguld 1952 DM-guld 1953 DM-utomhusguld 1953 DM-utomhusguld 1954 DM-utomhusguld 1955 DM-guld 1956 DM-utomhusguld 1956
1958–1962	4	Evert Sjunnesson				DM-guld 1961
1962–1963	1	Åke Moberg	Spelande tränare
1963–1973	10	Evert Sjunnesson		Semifinal 1972	Sexa 1971 Fyra 1972 Femma 1973	Svenska Cupen: Åttondelsfinal 1971
1973–1975	2	Leif Rosenberg		Silver 1975	Femma 1974 Tvåa 1975
1975–1976	1	Åke Duvander			Åtta 1975
1976–1977	1	Evert Sjunnesson			Sexa 1977
1977–1978	1	Jan Näslund			Åtta 1978
1978–1980	2	Lars Skoglund			Femma 1979 Tia 1980
1980–feb 1982	1,75	Olle Olsson			Tolva 1981	Svenska Cupen: Åttondelsfinal 1982
1982	0,25	Lars Skoglund				DM-guld 1982
1982–1984	2	Lars Norgren	Spelande tränare			DM-guld 1983 Svenska Cupen: Åttondelsfinal 1983 Kvartsfinal 1984
1984–1985	0,75	Bo Svennarp				Svenska Cupen: Åttondelsfinal 1985
1985	0,25	Torsten Persson			Nia 1985
1985–1986	1	Lennart Ytter			Tolva 1986
1986–1988	2	Kenneth Mattelin				Svenska Cupen: Sextondelsfinal 1986
1988–1989	1	Mats Magnusson				Svenska Cupen: Sextondelsfinal 1986
1989–1991	2	Ulf Sandgren			Nia i höstserien
1991–1994	3	Veroljub "Kos" Kosovac
1994–1995	1	Urban Harju		Kvartsfinal 1995	Sexa 1995
1995–1996	1	Anders Rantatalo			Sjua 1996	DM-guld 1996
1996–dec 1997	1,5	Dragan Mihailovic		Kvartsfinal 1997	Femma 1997 Elva i höstserien 1997	Ligacupen: Fyra 1996
dec 1997–1998	0,5	Bengt-Arne Schuster Peter Svensson
1998–1999	1	Jonas Jönsson
1999–2003	4	Ulf Larsson
2003–2004	1	Dragan Mihailovic
2004–2007	3	Ulf Larsson
2007–feb 2012	4,5	Kenneth Andersson			Elva 2010 Elva 2011
feb 2012–jan 2019	7	Ola Lindgren	Svensk förbundskapten 2008–2016	Silver 2012 Silver 2013 Semifinal 2014 Guld 2015 Guld 2016 Guld 2017 Guld 2018	Sexa 2012 Trea 2013 Tvåa 2014 Etta 2015 Etta 2016 Etta 2017 Etta 2018	EHF-cupen: Kvalrunda 2 (av 3) 2013 Gruppspel (fyra) 2014 Kvalrunda 3 (av 3) 2015 EHF Champions League: Gruppspel (sjua) 2016 Gruppspel (åtta) 2017 Slutspel (1/8-final) 2018 Gruppspel (åtta) 2019
jan 2019–mar 2019	0,5	Ulf Larsson			Etta 2019
mar 2019–dec 2020	1,5	Ljubomir Vranjes		Semifinal 2019 Inställt SM 2020	Trea 2020	EHF Champions League: Gruppspel (fyra) 2020
dec 2020–2021	0,5	Ulf Larsson		Semifinal 2021	Sexa 2021	EHF European League Slutspel (1/4-final) 2021
2021–2022	1	Jonas Wille	Köptes ut efter ett år av Norges Handbollförbund för att bli norsk förbundskapten.	Semifinal 2022	Trea 2022	Svenska Cupen: Semifinal 2022
2022–2024	2	Stian Tønnesen	Den enda herrtränaren som tagit trippeln i Sverige med serieseger, cupseger och SM-guld samma säsong.	Guld 2023 Semifinal 2024	Etta 2023 Fyra 2024	Svenska Cupen: Guld 2023 Kvartsfinal 2024 EHF European League Kvalrunda 2 (av 2) 2023 Gruppspel 2024
2024		Anders Hallberg				Svenska Cupen: Åttondelsfinal 2025

Bo Ahlberg var major inom Försvarsmakten och på Pliktverket och hade därför titeln Lagmajor.

2015 designade lagkapten Johan Jepson regnbågsbindeln^[58], som sedermera spred sig över världen inom många olika idrotter.

År	Lagkapten	År	Lagkapten
1984–1985	Bo Ahlberg	2000–2006	Tobias Fredriksson
1985–1986	Göran Nilsson	2006–2010	Olle Stenius
1986–1987	Bo Ahlberg	2010–2011	Claus Kjeldgaard
1987–1988	Patrik Andersson	2011–2012	Pär Möllerberg
1988–1989	Glenn Göransson Göran Nilsson	2012–2016	Johan Jepson
1989–1990	Dragan Mihailovic	2016–2021	Ólafur Guðmundsson
1990–1991	Lennart Ebbinge	2021–2024	Anton Halén
1991–1994	Joachim Stenbäcken	2024-	Philip Henningsson
1994–1999	?

Södra Kurvan är klubbens officiella supporterförening med över 500 medlemmar (2015).^[59] Supporterföreningen har en egen sektion i Kristianstad Arena (sektionerna J2/J3 samt H1).

IFK Kristianstad har spelat i fyra olika hemmahallar och har således fyra olika publikrekord på hemmaplan.^[4]

• Korridoren: 1 655 personer, 10 december 1939, Djurgårdens IF HF, Allsvenskan*
• Sporthallen: 2 462 personer, 22 februari 1948, Redbergslids IK, Allsvenskan (seriefinal)
• Idrottshallen: 2 705 personer, 18 november 1970, HK Drott, Allsvenskan
• Kristianstad Arena: 5 221 personer, 27 april 2018, Lugi HF, SM-semifinal 3

*Den 1 december 1946 radiosändes den allsvenska bortamatchen mot IFK Karlskrona till Korridoren med en publik på 2 500 personer.^[60]

Den största publik IFK Kristianstad har spelat inför är 12 312 vilket skedde i SM-finalen mot Alingsås HK den 24 maj 2015 på neutral plan i Scandinavium, Göteborg.

Sedan 2006/2007

Ej inräknat matcher med publikbegränsningar på grund av Covid 19-pandemin

Kval till Allsvenskan

• Hemma: 2 196 personer, 4 april 2008, IFK Trelleborg, Idrottshallen
• Borta: 1 267 personer, 30 mars 2008, IFK Trelleborg, Söderslättshallen

Allsvenskan, högsta

• Hemma: 2 073 personer, 16 januari 2008, IFK Ystad, Idrottshallen
• Borta: 1 534 personer, 13 februari 2009, HIF Karlskrona, Karlskrona Idrottshall

Allsvenskan, lägsta

• Hemma: 583 personer, 25 mars 2007, Skånela IF. Idrottshallen
• Borta: 125 personer, 11 mars 2009, IK Cyrus, Jönköpings idrottshus

Kval till Elitserien

• Hemma: 2 643 personer, 29 april 2011, Önnereds HK, Kristianstad Arena
• Borta: 1 312 personer, 7 april 2011, H 43 Lund, Sparbanken Skåne Arena

Elitserien/Handbollsligan, högsta

• Hemma: 5 153 personer, 22 december 2015, Ystads IF, Kristianstad Arena
• Borta: 3 147 personer, 24 mars 2017, LUGI HF, Sparbanken Skåne Arena
• Neutral plan: 5 632 personer, 17 november 2012, HK Malmö i Malmö Arena

Elitserien/Handbollsligan, lägsta

• Hemma: 1 645 personer, 25 februari 2010, HK Drott, Idrottshallen
• Borta: 222 personer, 19 mars 2013, VästeråsIrsta HF, Bombardier Arena
• Neutral plan: 5 068 personer, 9 november 2013, HK Malmö, Malmö Arena

SM-slutspel, högsta

• Hemma: 5 221 personer, Semifinal 27 april 2018, LUGI HF, Kristianstad Arena
• Borta: 3 483 personer, Semifinal 16 maj 2014, LUGI HF, Sparbanken Skåne Arena
• Neutral plan: 12 312 personer, SM-final 24 maj 2015, Alingsås HK, Malmö Arena

SM-slutspel, lägsta

• Hemma: 4 086 personer, Kvartsfinal 31 mars 2012, Alingsås HK, Kristianstad Arena
• Borta: 923 personer, 10 april 2012, Kvartsfinal, Alingsås HK, Nolhagahallen
• Neutral plan: 9 668 personer, Final 10 maj 2018, HK Malmö, Scandinavium

EHF Champions League, högsta

• Hemma: 5 178 personer, Åttondelsfinal 24 mars 2018, SG Flensburg-Handewitt, Kristianstad Arena
• Borta: 8 000 personer, Gruppspel 25 februari 2017, RK Zagreb, Arena Zagreb

EHF Champions League, lägsta

• Hemma: 3 036 personer, Gruppspel 27 november 2019, Orlen Wisla Plock, Kristianstad Arena
• Borta: 916 personer, Gruppspel 24 november 2019, Kadetten Schauffhausen, BBC Arena

EHF-Cupen/EHF European League, högsta

• Hemma: 4 987 personer, EHF-cup Kval 19 november 2014, HSV Hamburg, Kristianstad Arena
• Borta: 3 750 personer, EHF-cup Gruppspel 15 mars 2014, HBC Nantes, Palais des Sports de Beaulieu

EHF-Cupen/EHF European League, lägsta

• Hemma: 2 600 personer, EHF-cup Kval, 13 september 2014, A.C. Diomidis Argous, Kristianstad Arena
• Borta: 250 personer, EHF-cup Kval, 6 september 2014, A.C. Diomidis Argous, Stadium Nea Kios

Svenska Cupen, högsta

• Hemma: 2 348 personer, Gruppspel 20 augusti 2022, HK Aranäs, Kristianstad Arena
• Borta: 2 200 personer, Final 14 mars 2023, Hammarby IF HF, Eriksdalshallen

Svenska Cupen, lägsta

• Hemma: 1 127 personer, Åttondelsfinal 10 september 2022, IFK Ystad, Kristianstad Arena
• Borta: 291 personer, Åttondelsfinal 7 september 2022, IFK Ystad Skånela IF, Ystad Arena

IFK Kristianstads publiksnitt på hemmamatcherna.

• Totalt: Samtliga matcher under säsongen
• Snitt: Samtliga matcher under säsongen
• Serie: Matcher i det svenska seriesystemet
• Kval: Kvalmatcher för upp- eller nedflyttning
• SM: Svenska Mästerskapet/SM-slutspel
• Svensk Cup: Svenska Cupen
• Europeisk Cup: Champions League/EHF-cup/EHF European League

Publiksnitt på tävlingsmatcher hemma för IFK Kristianstad (undantaget kolumnen "Totalt" som anger sammanlagt under hela säsongen)

Säsong	Totalt	Snitt	Serie	Kval	SM	Svensk Cup	Europeisk Cup	Kommentar
2007/2008	17723	1266	1194	2196				Kval till Serie A (Elitserien)
2008/2009	17196	1323	1323
2009/2010	32110	1784	1884	1523				Kval till Serie A (Elitserien)
2010/2011	55292	2633	2770	2195				Säsongens tre första matcher spelades i Idrottshallen, resterande i Kristianstad Arena, Kval till Serie A (Elitserien)
2011/2012	65957	3471	3256		4620
2012/2013	95018	4131	4085		4751		2956
2013/2014	123956	4768	4940		5014		3968
2014/2015	109235	4749	4814		5015		3983	Inklusive match mot H43 141203 som ströks ur serien i efterhand efter konkurs
2015/2016	130872	4847	4843		5084		4722
2016/2017	125871	4662	4764		5135		4159
2017/2018	125596	4486	4481		4708		4381
2018/2019	114659	4247	4270		4788		3887
2019/2020	76726	3654	3798				3192	En match spelades utan publik på grund av Covid 19-pandemin, snitt oräknat den är 3 836. SM-slutspelet ställdes in.
2020/2021	350	14	18		0		13	7 matcher (5 i serien och 2 i cupen) tilläts ha publik (50 personer) på grund av Covid 19-pandemin.
2021/2022	60 669	2758	2938		4250	635		Publikrestriktioner rådde i de flesta matcherna fram till 9 februari 2022 på grund av Covid 19-pandemin. En extra hemmamatch i serien på grund av omspel.
2022/2023	83131	3079	3233		4237	1875	1035
2023/2024	69776	3034	3219		3881	1580	2556

Totalt har 108 handbollsspelare varit SM-medaljörer för IFK Kristianstad i handboll (inomhus), varav 72 har vunnit SM-guld.^[61]

Medaljligan i IFK Kristianstad (spelare med minst tre SM-guld)

Nr	Spelare	Guld	Silver	Brons	Totalt	Första	Senaste
1	Johannes Larsson	4	1	0	5	2013	2018
2	Albin Lagergren	4	0	0	4	2015	2018
	Leo Larsson	4	0	0	4	2015	2018
4	Carl-Erik Stockenberg	3	3	0	6	1948	1955
	Åke Moberg	3	3	0	6	1948	1955
	Åke Skough	3	3	0	6	1948	1955
7	Erik Nordström	3	2	0	5	1948	1955
	Evert Sjunnesson	3	2	0	5	1948	1955
9	Bertil Rönndahl	3	1	0	4	1948	1953
	Ólafur Guðmundsson	3	1	0	4	2013	2018
11	Jerry Tollbring	3	0	0	3	2015	2015
	Inge Aas Eriksen	3	0	0	3	2016	2018
	Andreas Cederholm	3	0	0	3	2015	2023
	Philip Henningsson	3	0	0	3	2017	2023

Resultaten redovisas med IFK Kristianstads mål först, oavsett spelplats.

Största seger

• Totalt: 30 mål (42–12, Uddevalla HK, Idrottshallen, division 1, 2005-03-20)
• Högsta serien: 19 mål (36–17, Eskilstuna GUIF, Allsvenskan, 1979-03-25) och (38–19, IF Hallby HK, Kristianstad Arena, Handbollsligan, 2020-12-11)
• SM: 22 mål (26–4, Halmstads BK, ?, Åttondelsfinal, 1935 och 39–17, Eskilstuna GUIF, Kristianstad Arena, Kvartsfinal 3, 2017-04-21)
• Europeisk cup: 15 mål (40–25, CSM Bacău, Kristianstad Arena, kval till EHF-cup, 2013-11-24)

Största förlust

• Totalt: 32 mål (15–47, Stavstens IF, Söderslättshallen, Division 1, 1999-01-28)
• Högsta serien: 21 mål (20–41, Redbergslids IK, Elitserien borta 1995-10-29 och 22–43, Redbergslids IK, Elitserien hemma, 1997-12-07)
• SM: 19 mål (12–31, Flottans IF, Karlskrona, 1933-03-11)
• Europeisk cup: 19 mål (25–44, FC Barcelona, Kristianstad Arena, EHF Champions League, 2018-09-29)

Mål i en enskild match

• Flest gjorda: 49 mål (49–27, IF Swithiod HK, Idrottshallen, Allsvenskan, 2008-03-13)
• Minst gjorda: 2 mål (2–16, Ystads IF HF, I 7 Gymnastiksal Ystad, Skånska serien, 1934-01-28)
• Flest insläppta: 47 mål (15–47, Stavstens IF, Söderslättshallen, Division 1, 1999-01-28)
• Minst insläppta: 1 mål (11–1, IFK Ystad HK, Division 2, Korridoren, 1938-11-13 och 13–1, Västerås HF, Allsvenskan, Sporthallen, 1947-11-02)
• Flest totalt: 89 mål (45–44, IK Sävehof, Partille Arena, SM-final, 2023-05-22)
• Minst totalt: 9 mål (5–4, Upsala IF, Allsvenskan, 1940-02-04)

Mål i första halvlek under en match

• Flest gjorda: 25 mål (25–5, Uddevalla HK, Idrottshallen, Division 1, 2005-03-30 och 25–16, IF Swithiod HK, Idrottshallen, Allsvenskan, 2008-03-13)
• Minst gjorda: 0 mål (0–8, Majornas IK, Nya Mässhallen, Allsvenskan, 1944-12-10)
• Flest insläppta: 23 mål (12–23, SC Magdeburg, Getec Arena, Kvartsfinal EHF European League, 2021-04-20)
• Minst insläppta: 0 mål (10–0, Malmö BI, Division 2, Korridoren, 1943-11-28 och 4–0, Västerås IK, Allsvenskan, Korridoren, 1947-01-26 och 8–0, Västerås HF, Allsvenskan, Sporthallen, 1947-11-02)
• Flest totalt: 41 mål (25–16, IF Swithiod HK, Idrottshallen, Allsvenskan, 2008-03-13)
• Minst totalt: 3 mål (2–1, GoIF Fram, Invigningsmatchen av Jönköpings Idrottshus, Allsvenskan, 1939-11-19)
• Största vinst: 20 mål (25–5, Uddevalla HK, Idrottshallen, division 1, 2005-03-20)
• Största förlust: 17 mål (6–23, Stavstens IF, Söderslättshallen, Division 1, 1999-01-28)

Mål i andra halvlek under en match

• Flest gjorda: 28 mål (28–11, HK Drott, Kristianstad Arena, Svenska Cupen, 2022-08-14)
• Minst gjorda: 0 mål (0–11, Ystads IF HF, I 7 Gymnastiksal Ystad, Skånska serien, 1934-01-28, 0–4, SoIK Hellas, Eriksdalshallen, Allsvenskan, 1945-02-04)
• Flest insläppta: 25 mål (17–25, IFK Trelleborg, Idrottshallen, Division 1, 2005-11-06 och 11–25, FC Barcelona, Kristianstad Arena, EHF Champions League, 2018-09-29)
• Minst insläppta: 0 mål (5–0, IFK Ystad HK, Division 2, 1938-11-13)
• Flest totalt: 43 mål (22–21, Skånela IF, Vikingahallen, Allsvenskan, 2007-01-07 och 25–18, Önnereds HK, Idrottshallen, Allsvenskan, 2007-02-12)
• Minst totalt: 3 mål (1–2, IFK Karlskrona, Korridoren, Allsvenskan, 1940-02-18)
• Största vinst: 17 mål (28–11, HK Drott, Kristianstad Arena, Svenska Cupen, 2022-08-14)
• Största förlust: 16 mål (5–21, Djurgårdens HB, Eriksdalshallen, Allsvenskan, 2003-03-16)

Mål i rad (sedan 2011)

• Flest gjorda i rad under matchen: 13 mål (16–14 till 29–14, Önnereds HK, Kristianstad Arena, Elitserien, 2015-03-03)
• Flest insläppta i rad under matchen: 10 mål (12–14 till 12–24, Füchse Berlin, Max-Schmeling-Halle, Berlin, EHF European League, 2020-10-20)
• Flest gjorda mål i en match innan motståndarna gör sitt första mål: 8 (AIK, Solnahallen, Allsvenskan, 2007-11-11)
• Flest insläppta mål innan IFK gör sitt första mål: 7 (Hammarby IF, Eriksdalshallen, SM-kvartsfinal, 2015-04-15)

Flest gjorda mål

• Totalt: 1 960, Markus Olsson
• Högsta serien: 1 195, Markus Olsson
• Kval till högsta serien: 180, Dragan Mihailovic
• SM-slutspel: 336, Markus Olsson
• EHF Champions League: 229, Ólafur Guðmundsson
• EHF-cupen/EHF European League: 167, Markus Olsson
• Svenska Cupen: 112, Markus Olsson
• I en match: 16, Gunnar Jönsson (seriematch 1934 mot IFK Ystad^[64])
• I en match i högsta serien: 14, Adam Nyfjäll (Handbollsligan, 2020)
• I en match i SM:14, Lars Olsson (1995) och Markus Olsson (2023)
• I en match i Svenska Cupen/Ligacupen: 14, Bo Ahlberg (Svenska Cupen, 1986)

Gjort minst 1 000 mål totalt för IFK Kristianstad

1. 1 960, Markus Olsson (439 matcher, 4,5 mål/match)
2. 1 823, Bo Ahlberg (377 matcher, 4,8 mål/match)
3. 1 352, Joachim Stenbäcken (345 matcher, 3,9 mål/match)
4. 1 314, Ólafur Guðmundsson (349 matcher, 3,8 mål/match)
5. 1 118, Dragan Mihailovic (246 matcher, 4,5 mål/match)
6. 1 123, Ulf Larsson (317 matcher, 3,5 mål/match)

Sviter, totalt

• Flest vinster i rad totalt: 17 matcher (9 matcher i Elitserien, 7 SM-matcher och 1 gruppspelsmatch i EHF-cupen, 2016-02-15 till 2016-09-16)
• Flest förluster i rad totalt: 11 matcher (Division 2, 1966/1967 och Elitserien/Allsvenskan 1997/1998)
• Flest vinster i serien i rad: 20 matcher (Elitserien, 2014/2015, svenskt rekord i högsta serien)
• Flest förluster i serien i rad: 11 matcher (Division 2, 1966/1967 och Allsvenskan 1998)
• Flest vinster i SM i rad: 14 matcher (2015 till 2017)
• Flest förluster i SM i rad: 4 matcher (1995 till 1997)
• Flest vinster i cup i rad: 6 matcher (2 gruppspelsmatcher i EHF Champions League och 4 kvalmatcher till EHF European League, 2019 till 2020)
• Flest förluster i cup i rad: 8 matcher (EHF Champions League, 2018 till 2019 och Svenska Cupen/EHF European League 2023)

Sviter, hemma

• Flest hemmavinster i rad mot svenskt motstånd: 80 matcher (63 matcher i Elitserien/Handbollsligan och 17 SM-matcher, 2015 till 2019)
• Flest vinster i rad: 16 matcher (13 matcher i Handbollsligan och 3 gruppspelsmatcher i EHF Champions League, 2019 till 2020)
• Flest förluster i rad: 6 matcher (Division 2, 1966/1967)
• Flest vinster i SM i rad: 18 matcher (2015 till 2019)
• Flest förluster i SM i rad: 3 matcher (2019)
• Flest vinster i cup i rad: 4 matcher (EHF-cup, 2012 till 2013 och EHF Champions League/EHF European League, 2019 till 2022)
• Flest förluster i cup i rad: 5 matcher (EHF Champions League, 2017-2018 och Svenska Cupen/EHF European League 2023)

Sviter, borta (neutral plan räknas ej in)

• Flest vinster i rad: 11 matcher (Allsvenskan, 2008/2009)
• Flest förluster i rad: 13 matcher (Allsvenskan/Division 1, 2003)
• Flest vinster i rad i serien: 11 matcher (Allsvenskan, 2008/2009 och Elitserien, 2014/2015)
• Flest förluster i rad i serien: 13 matcher (Allsvenskan/Division 1, 2003)
• Flest vinster i SM i rad: 4 matcher (2015 till 2017)
• Flest förluster i SM i rad: 7 matcher (2014 till 2015)
• Flest vinster i cup i rad: 4 matcher (Svenska Cupen/EHF European League, 2022 och Svenska Cupen 2023)
• Flest förluster i cup i rad: 6 matcher (EHF Champions League, 2015/2016)

Motståndare

• Flest antal matcher mot ett svenskt lag: Ystads IF HF, 129 matcher
• Flest antal matcher mot ett utländskt lag: Rhein-Neckar Löwen, 10 matcher
• Flest antal vinster mot ett svenskt lag: Ystads IF, 66 matcher
• Flest antal vinster mot ett utländskt lag: Tatran Prešov, 3 matcher
• Flest antal oavgjorda matcher mot ett svenskt lag: HK Drott Halmstad, 11 matcher
• Flest antal oavgjorda matcher mot ett utländskt lag: 1 match
• Flest antal förluster mot ett svenskt lag: Ystads IF, 59 matcher
• Flest antal förluster mot ett utländskt lag: Rhein-Neckar Löwen, 9 matcher

Flest matcher

• Totalt: Markus Olsson, 439 matcher
• Högsta serien: Markus Olsson, 265 matcher
• Kval till högsta serien: Ulf Larsson, Dragan Mihailovic och Veroljub Kosovac, 38 matcher
• SM-slutspel: Markus Olsson, 64 matcher
• EHF Champions League: Leo Larsson, 66 matcher
• EHF-cupen/EHF European League: Markus Olsson, 45
• Svenska Cupen: 26, Albin Selin och Gustaf Banke
• I svit: Bert Fridman och Leo Larsson, 255 matcher
• I svit i högsta serien: Bert Fridman, 185 matcher
• I svit som målskytt: Bo Ahlberg, 101 matcher
• Flest antal matcher som målskytt: Markus Olsson, 423 matcher
• Flest antal matcher mot ett och samma lag: Markus Olsson 35 matcher (mot Hammarby IF HF)
• Gjort mål i flest antal matcher mot ett och samma lag: 34 matcher Markus Olsson (mot Hammarby IF HF)

Motståndare

• Mött flest antal olika lag: Thimmy Andersson, 56 lag
• Gjort mål mot flest antal olika lag: Thimmy Andersson och Joachim Stenbäcken, 54 lag
• Gjort mest antal mål mot ett och samma lag: Markus Olsson, 173 mål (mot Alingsås HK)

Ålder

• Yngsta uttagen till match: Richard Svensson, 5 612 dagar (15 år, 4 månader och 11 dagar,1983-03-10, IFK Malmö, Idrottshallen, Division 1)
• Yngsta målskytt: Anton Lindskog, 5 986 dagar (16 år, 4 månader och 21 dagar, 2010-04-28, LIF Lindesberg, Idrottshuset i Örebro, kval till elitserien, 2 mål)
• Äldsta uttagen till match: Jesper Larsson, 17 243 dagar (47 år, 2 månader och 17 dagar, 2020-10-11, HK Aranäs, Kungsbacka Ishall, Handbollsligan)
• Äldsta målskytt: Joachim Stenbäcken, 15 165 dagar (41 år, 6 månader och 8 dagar, 2004-02-01, Stavstens IF, Idrottshallen, division 1, 2 mål)

Sedan

• Flest matcher: Ola Lindgren, 347 matcher
• Flest vinster: Ola Lindgren, 234 vinster
• Mött flest lag: Ulf Larsson, 61 lag
• Vinst mot flest antal lag: Ulf Larsson, 48 lag

Antal matcher i svenska bortahallar/arenor

• Flest antal matcher: Eriksdalshallen, 82 matcher
• Flest antal vinster: Eriksdalshallen, 36
• Flest antal oavgjorda: Lunds Idrottshall, 5
• Flest antal förluster: Eriksdalshallen, 44
• Flest gjorda mål: Eriksdalshallen, 1 587 mål
• Flest insläppta mål: Eriksdalshallen, 1 659 mål

Antal matcher i utländska bortahallar/arenor

• Flest antal matcher: 4 matcher, Sport Center Jane Sandanski, Skopje, Nordmakedonien samt Varosi Sportcsarnok Szeged, Szeged, Ungern
• Flest antal vinster: 1 (i 13 olika arenor)
• Flest antal oavgjorda: 1, Jyske Bank Arena, Odense samt Orlen Arena, Plock, Polen
• Flest antal förluster: 4, Sport Center Jane Sandanski, Skopje, Nordmakedonien samt Varosi Sportcsarnok Szeged, Szeged, Ungern
• Flest gjorda mål: 105, Sport Center Jane Sandanski, Skopje, Nordmakedonien
• Flest insläppta mål: 134, Sport Center Jane Sandanski, Skopje, Nordmakedonien

Hallar/arenor i Sverige (avstånd i aktuellt väderstreck från Kristianstad Arena)

• Nordligast: Kiruna Sporthall, Kiruna, 1 316 km
• Västligast: Brastad Sporthall, Lysekil, 167 km
• Sydligast: Trelleborg Tennishall, 72 km
• Östligast: Malmberget Sporthall, Gällivare, 403 km
• Närmast fågelvägen: Tollarps Sporthall, 16 km
• Längst iväg fågelvägen: Kiruna Sporthall, Kiruna, 1 352 km
• Kortast resväg totalt alla matcher, tur och retur: Tollarps Sporthall, 32 km
• Längst resväg totalt alla matcher, tur och retur: Eriksdalshallen, Stockholm, 69 217 km

Hallar/arenor utomlands (avstånd i aktuellt väderstreck från Kristianstad Arena)

• Nordligast: Ceres Arena, Aarhus, Danmark, 12 km
• Västligast: Pavilhão da Luz Nº 2, Lissabon, Portugal, 1 444 km
• Sydligast: Stadium Nea Kios, Nea Kios, Grekland, 2 050 km
• Östligast: Sport Hall Olimpiyskiy, Tjechov, Ryssland, 1 442 km
• Närmast fågelvägen: Brøndby Hallen, Brøndby, Danmark, 117 km
• Längst iväg fågelvägen: Pavilhão da Luz Nº 2, Lissabon, Portugal, 2 578 km
• Kortast resväg totalt alla matcher, tur och retur: Brøndby Hallen, Brøndby, Danmark, 233 km
• Längst resväg totalt alla matcher, tur och retur: Sport Center Jane Sandanski, Skopje, Nordmakedonien, 13 169 km

• Spelat i flest antal olika hallar/arenor: Markus Olsson 62 hallar/arenor
• Gjort mål i flest antal olika hallar/arenor: Markus Olsson, 60 hallar/arenor
• Vunnit i flest antal olika hallar/arenor: Markus Olsson, 50 hallar/arenor
• Flest antal matcher i en och samma hall/arena (ej inräknat hemmaarenor): Markus Olsson, 23 matcher (Färs och Frosta Sparbank Arena/Sparbanken Skåne Arena)
• Flest antal matcher som målskytt i en och samma hall/arena (ej inräknat hemmaarenor): Markus Olsson, 23 matcher (Färs och Frosta Sparbank Arena/Sparbanken Skåne Arena)
• Flest antal mål i en och samma hall/arena (ej inräknat hemmaarenor): Markus Olsson, 98 mål (Färs och Frosta Sparbank Arena/Sparbanken Skåne Arena)
• Längst ressträcka tur och retur fågelvägen till matcherna mätt från Kristianstad Arena: Ólafur Guðmundsson, 140 685 km

• Matcher i flest antal hallar/arenor: 50 (Ola Lindgren och Ulf Larsson)
• Vinst i flest antal hallar/arenor: 33 (Ola Lindgren)
• Längst ressträcka tur och retur fågelvägen till matcherna mätt från Kristianstad Arena: Ola Lindgren, 134 781 km

Flest bestraffningar i en match (sedan 2011)

• Utvisningar IFK Kristianstad: 10 utvisningar (IK Sävehof, Partillebohallen, Elitserien, 2016-03-09)
• Utvisningar motståndarna: 8 utvisningar (Ystads IF, Ystad Arena, Elitserien, 2018-09-12) och (Alingsås HK, SM-semifinal, Kristianstad Arena, 2019-04-26)
• Totalt i matchen: 15 utvisningar (KIF Kolding Kobenhavn, Champions League, gruppspel, Brøndby Hallen, 2016-03-06)

Flest bestraffningar (sedan 2011)

• Varning: Ólafur Guðmundsson, 137 varningar
• Utvisning: Ólafur Guðmundsson, 206 utvisningar
• Rött kort, DRK: Ólafur Guðmundsson, 13 röda kort
• Blått kort, RmR: Claus Kjeldgaard, Johan Jepson, Kristian Bjørnsen och Hampus Henningsson, 1 blått kort

Flest bestraffningar (sedan 2011)

• Varning: Ola Lindgren, 34 varningar
• Utvisning: Ola Lindgren, 1 utvisning

• Officiell webbplats
• IFK Kristianstad på Kristianstadsbladets webbplats
• IFK Kristianstad på European Handball Federations webbplats (engelska)
• Supporterföreningen Södra Kurvan