Forntyskans irmin användes som första led av substantivsammansättningar och har där betydelsen "mycket stor". I fornnordiskan motsvaras ordet av jörmun-, till exempel jörmungandr (namnet på midgårdsormen i Völuspa), och i fornengelskan av eormen-, exempelvis i eormengrund, hela vida jorden (i Beowulfsången).[1] "Sul" står för ett slags pelare.
Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 55. Libris7236542. ISBN 9129593956
