Bokstaven J var från början en variant av bokstaven I, men blev till slut en egen bokstav, som betecknade ett konsonantljud istället för ett vokalljud. I många romanska språk, som franska och spanska, har dock bokstaven J kommit att beteckna ett sj-ljud, vilket märks i bland annat lånord till svenskan som journalist och justera, och i engelska ett dj-ljud medan ett J-ljud liknande det svenska däremot skrivs med bokstaven Y.
I svenskan används bokstaven J dock normalt endast i ord med j-ljud framför hård vokal (a, o, u och å) medan ord med j-ljud framför mjuk vokal (e, i, y, ä och ö) däremot normalt stavas med bokstaven G, som normalt uttalas som "j" framför mjuk vokal, utom i vissa undantagsfall då ord med mjuk vokal efter j-ljud stavas med bokstaven J istället för G, bland annat ord med j-ljud som följs av volaken ä som i vissa fall stavas med bokstaven J och i vissa fall med bokstaven G.
Datateknik
I datorer lagras J samt förkomponerade bokstäver med J som bas och vissa andra varianter av J med följande kodpunkter:
I ASCII-baserade kodningar lagras J med värdet 0x4A (hexadecimalt) och j med värdet 0x6A (hexadecimalt).
I EBCDIC-baserade kodningar lagras J med värdet 0xD1 (hexadecimalt) och j med värdet 0x91 (hexadecimalt).
Övriga varianter av J lagras med olika värden beroende på vilken kodning som används, om de alls kan representeras.
