John Herschel

John Herschel
Född	John Frederick William Herschel 7 mars 1792[1][2][3] Slough[4], Storbritannien
Död	11 maj 1871[1][2][3] (79 år) Kent[4]
Begravd	Westminster Abbey
Medborgare i	Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid	Eton College St John's College
Sysselsättning	kemist[6], fysiker, matematiker[5][6], fotograf[5], författare[7]
Befattning
Rektor för Marischal College, Aberdeens universitet (1842–1843) Ordförande för British Science Association (1845–1846)[8] Direktör för brittiska myntverket (1850–1855)
Arbetsgivare	Sankt Petersburgs vetenskapsakademi
Noterbara verk	expedition och mätning[5]
Maka	Lady Margaret Brodie Stewart (g. 1829–)[9][10]
Barn	Caroline Emilia Mary Herschel (f. 1830)[11] Isabella Herschel (f. 1831)[11] William James Herschel (f. 1833)[11][9] Margaret Louisa Marshall (f. 1834)[11] Alexander Stewart Herschel (f. 1836)[9] John Herschel den yngre (f. 1837) Maria Sophie Herschel (f. 1839)[11][9] Amelia Herschel (f. 1841)[11] Julia Mary Herschel (f. 1842)[11] Matilda Rose Herschel (f. 1844)[11] Francisca Herschel (f. 1846)[11] Constance Ann Herschel (f. 1855)[11][9]
Föräldrar	William Herschel[9] Mary Baldwin[9]
Utmärkelser
Copleymedaljen (1821)[12] Bakerföreläsningen (1823) Lalandepriset (1833) Royal Astronomical Societys guldmedalj (1836) Royal Medal (1840) Copleymedaljen (1847)[13] Fellow of the Royal Society Pour le Mérite för vetenskap och konst Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Sir John Frederick William Herschel, 1:e baronet, född 7 mars 1792 i Slough, Berkshire, död 11 maj 1871 på godset Collingwood nära Hawkhurst, Kent, var en brittisk astronom, son till William Herschel och far till William James och Alexander Stewart Herschel.

John Herschel verkade redan som student vid Universitetet i Cambridge ivrigt för en reformation av de matematiska studierna i England, där man på grund av ensidig beundran för Newton nästan alldeles försummat att ta kännedom om de framsteg, som matematiken efter hans tid gjort på kontinenten. Nominellt skulle han utbilda sig till jurist, men i själva verket blev det matematiken och astronomin, som han ägnade större delen av sina studier åt. Efter en kort verksamhet som jurist vände han sig helt till de fysikaliska vetenskaperna och, sedan han vid faderns död blivit ägare till dennes storartade instrument, till den rent praktiska astronomin.

Efter att (sedan 1821) ha fortsatt faderns undersökningar av nebulosor och dubbelstjärnor på norra stjärnhimmelen (själv upptäckte han mer än 500 nebulosor och många dubbelstjärnor) vistades han 1834–1838 på Godahoppsudden i syfte att utsträcka sin fars och sina egna stellarastronomiska forskningar även till södra stjärnhimmelen. Han utförde där en stor mängd ytterst värdefulla observationer. Förutom undersökningarna av dubbelstjärnor och nebulosor företog han bestämningar av fixstjärnornas ljusstyrka, undersökte stjärnornas fördelning på södra hemisfären och gjorde även observationer på olika till solsystemet hörande himlakroppar, särskilt Halleys komet.

För sina under denna resa utvecklade förtjänster upphöjdes han vid hemkomsten till baronet. Genom en rad betydelsefulla arbeten inom astronomi och fysik, särskilt optik, förvärvade han sig en ryktbarhet, som gjorde honom till en av sin tids största astronomiska auktoriteter. Under flera år var han sekreterare i Royal Society och president i Royal Astronomical Society, till vars stiftare han hörde och vars guldmedalj han tilldelades 1826. Copleymedaljen tilldelades han 1821, Lalandepriset 1825 och 1833. År 1836 invaldes han som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han ligger begraven i Westminster Abbey, vid sidan av Newton och Darwin.

Nedslagskratern Herschel på planeten Mars är uppkallad efter honom.^[14]

• Astronomiska upptäckter av J Herschel

• Herschel, 3. John Frederick William i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

• Wikimedia Commons har media som rör John Herschel.
  Bilder & media