Orten bildades under 1800-talets senare hälft när Örmo Bruk flyttades från Konga i Småland till Ronnebyåns vattenfall vid Kallinge. Orten Kallinge bestod till en början av två byar, Häggatorp på västra sidan av Ronnebyån och Kalleberga på den östra. Av dessa finns det fortfarande tydliga spår av Kalleberga by i bebyggelsemiljön då både mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader från den gamla radbyn finns kvar längs Kallebergavägen. Denna bebyggelse karaktäriseras av oskiftade götiska gårdar i träarkitektur med traditionell färgsättning.[3]
Flygvapnet valde, att anlägga F 17 Kallinge vid Bredåkra hed. I samband med att Blekinge flygflottilj anlades 1944, så gick också orten Kallinge in i en expansiv period.[6] Detta kan avläsas i stadsbilden, där samhället har många tydliga exempel från det sena 1940-talets funktionalistiska arkitektur fram till 1960-talets mitt. Kallinge var även under denna tid en ekonomiskt välmående kommun, vilket avspeglar sig i påkostade material, välutformad arkitektur och investeringar i offentliga byggnader såsom kommunalhus och idrottsanläggningar. Flera av dessa byggnader står numera kvar – arkitektoniskt i hög grad oförvanskade.
Industrihistoria
Vykort över Kockums Jernverks AB bruksområde i Kallinge. Foto från tidigt 1900-tal.
Kockums Jernverk låg tidigare i denna ort med ett eget industrispår från Mellersta Blekinge järnväg. Järnverket lades ner år 1991 och numera bedrivs mer småskalig industriverksamhet på samma plats. I södra Kallinge återfinns också industriområdet Djupafors, som tidigare var platsen för ett pappersbruk med samma namn.
Tätorten
Redan 1915 inrättats en särskild hälsovårdsnämnd speciellt för Kallinge. År 1932 tillkom närmast på länsstyrelsens initiativ en byggnadsplan och en byggnadsnämnd för samhället. Tre år senare (1935) följd av en motsvarande nämnd för resten av kommunen.[7]
Kallinge som tätort präglades av en kraftigt expansiv period under 1930- till 1960-talet, vilket återspeglas i flera bebyggelsemiljöer. Som en följd av utbyggnaden för Blekinge flygflottilj krävdes olika sorters bostäder och därför finns flera påkostade byggnader från denna period i samhället. Även offentliga byggnader såsom kommunhus och Kallinge kyrka speglar denna tids framåtanda och känsla för kvalité i materialval och utformning. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras på flera ställen av långsträckta gatunät kantade av villabebyggelse, som till stor del följer landskapets dalgångar och slätter. Några av dessa områden är Björkehed, Häggatorp och Kalleberga.[8]
Namnet Kallinge kommer från en plats som ursprungligen skrevs Kallingeqwarn (1686). Kvarnen tillhörde kallingarna (invånarna i den näraliggande byn Kalleberga). Byn Kallebergas namn (Kallebierg 1570-talet) kan syfta på adjektivet kall. Det kan då beteckna en kallkälla eller på att den höjd där byn ligger varit särskilt utsatt för frost och kyla.[13] Kallinge fick officiellt sitt namn 1889 i samband med att det byggdes en poststation vid Mellersta Blekinge järnväg i samhället.[14]
^Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. sid. 30. Libris1178772
^(Ronneby kommunm Byggnadsnämnden) Paolo Voghera, Per Nilsson, red (1977). Framkammarstugor - en kartläggning av äldre bebyggelse på landsbygden i Ronneby kommun. Ronneby: Ronneby kommun, Byggnadsnämnden. Libris403539
^Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 373. Libris7792377. ISBN 91-970757-8-7
^Erixon Sigurd, Ericson Olof, red (1947). Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Blekinge län, D. 3, Edestads, Förkärla, Hjortsberga, Listerby och Ronneby socknar. Uddevalla: Hermes. sid. 306ff. Libris1441646
Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 357-393. Libris7792377. ISBN 91-970757-8-7
Erixon Sigurd, Ericson Olof, red (1947). Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Blekinge län, D. 3, Edestads, Förkärla, Hjortsberga, Listerby och Ronneby socknar. Uddevalla: Hermes. Libris1441646
Forsberg, Sigvard (1994). Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994. Ronneby: Blekinge flygflottilj. Libris7450015. ISBN 91-630-2588-4
Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby - En vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris9751120. ISBN 91-975092-1-3
(Ronneby kommunm Byggnadsnämnden) Paolo Voghera, Per Nilsson, red (1977). Framkammarstugor - en kartläggning av äldre bebyggelse på landsbygden i Ronneby kommun. Ronneby: Ronneby kommun, Byggnadsnämnden. Libris403539
