Parkgatan är en cirka 1 500 meter lång[1] gata i stadsdelarna Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1867 i förhållande till Kungsparken, som den begränsar mot söder. Den sträcker sig från Sprängkullsgatan till Ullevigatan,[2] och är numrerad från 1 till 65.[3] Marken längs gatans nuvarande sträckning var i princip helt obebyggd så sent som i slutet på 1700-talet.[4] Fram till Gamla Allén[5] kallades området för Hagaheden, och avsnittet fram till Karl Gustavsgatan kallades specifikt Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade ängen.[6]
Första gången som Parkgatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1875; Parkgatan, ofvanför Nya Allén å s.k. Hasselbladska Ängen mellan Öfra Magasins- och Haga Kyrkogatorna.[8] Vidare utveckling av sträckningen har varit: å södra sidan utmed Nya Allén; utlagd emellan Sprängkullsgatan och Landalagatan (1879);[9]å södra sidan utmed Nya Allén, utlagd mellan Sprängkullsgatan och Carl Gustafsgatan (1883);[10]å södra sidan utmed Nya Allén (1885);[11]från Sprängkullsgatan till Stureplatsen (1892)[12] samt fram till motsvarande dagens från Sprängkullsgatan till Fattighusån (1898).[13]
År 1910 anges gatan vara 1 445 meter lång, ha en medelbredd av 12,1 meter och en yta av 17 568 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 4 912 kvadratmeter och 1 972 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanorna utgjordes av makadam med 4 776 kvadratmeter och 5 908 kvadratmeter av "Tuktad sten, kullersten, smågatsten, asfalt m.m."[15]
Byggnader vid Parkgatan
Park 49, Parkgatan 49
Det stadsplaneförslag som låg till grund för Parkgatans framdragande, antogs av Göteborgs stadsfullmäktige den 19 maj 1864 och stadfästes av Kungl. Maj:t den 23 november 1866. Principerna i förslaget innebar bland annat att kvarteren närmast nuvarande Parkgatan skulle bestå av ett eller två hus, som skulle se ut som enskilda byggnader, "hvarigenom god effekt i arkitektoniskt hänseende kan åstadkommas och hvilket byggnadssätt man numera ofta ser användas utrikes". Området var tänkt att bli ett exklusivt bostadsområde för de mer välbärgade stadsborna.[16] I den 18:e paragrafen stadgades att: "parkqvarteren vid Nya Alléen skulle göras mindre än de bakom liggande tomtqvarteren och, med afseende å lokalen, komma att bestå hvartdera endast af ett, två eller tre hus, hvilka jemväl i de bägge senare fallen skulle så uppföras, att de företedde utseende af en enda större byggnad.[17] I stadsplanen fanns 16 stycken "Parkqvarter" inritade längs gatans tänkta sträckning, från i linje med Haga Kyrkogata och ända fram till nuvarande Ullevigatan.[18]
Parkgatan 1 i kvarteret Alen — Arkitekt Ragnar Ossian Swensson. Uppfört 1940 som församlings- och bostadshus för Smyrna.
Parkgatan 6 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i fyra våningar med gulbeige, putsad fasad.
Parkgatan 8 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i rött tegel, uppfört i tre våningar.
Parkgatan 10 i kvarteret 16 Diamanten — Hotel Allén med 50 rum.[20]
Parkgatan 12 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i fyra våningar, uppfört i rött tegel.
Parkgatan 9-11 i kvarteret 3 Asken — KFUM:s hus i jugendstil, ritat av Hans Hedlund och invigt den 1 oktober 1898[21] av kronprins Gustaf. I två steg hade en tävling avgjorts, där fasader av Harald Boklund i Malmö och planer av Johan Laurentz i Stockholm hade antagits. Tävlingens byggnadsprogram utarbetades dock av Hedlund.[22]
Parkgatan 13 i kvarteret 4 Avenboken — Ritningar av Hjalmar Cornilsen. Uppfört 1897.
Parkgatan 14 i kvarteret 16 Diamanten — Katolska kyrkan även Kristus-Konungens Kyrka. Invigd den 2 oktober 1938 efter ritningar av Carl Rosell.[23]
Parkgatan 15 i kvarteret 4 Avenboken — Uppfört 1897. Ritningar av Hjalmar Cornilsen.
Parkgatan 17 i kvarteret 40 Rydboholm — Ritningar av Carl Crispin. Uppfört 1896.
Parkgatan 19 i kvarteret 40 Rydboholm — Uppfört 1897. Ritningar av Carl Crispin.
Parkgatan 21-23 i kvarteret 41 Ulvåsa — Ritningar av Hjalmar Cornilsen. Uppfört 1897.
Parkgatan 22-24 i kvarteret 42 Fågelvik — Uppfört 1885 efter ritningar av Adrian Crispin Peterson.
Parkgatan 41-43 — Idrottsgården. Uppfördes 1923 som mönstergård inför Jubileumsutställningen i Göteborg och Jordbruksutställningen där.
Parkgatan 49 Park 49 – Park 49 har en tio våningar hög byggnad flankerad av två fem våningar höga flyglar. Ritningar av Arkitektbyrån Design. Byggnaden är huvudkontor för Västsvenska handelskammaren och uppförd 2016.
Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 228
Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923
Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973 : Rapport 4 - Vasastaden - Lorensberg i Göteborg, projektledare: Gudrun Lönnroth, Göteborgs historiska museum, Göteborgs universitet, Göteborg 1973
^Götheborg omkring 1790, [skala 1:4 000], Historiskt kartverk upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
^Arkitekter & Fasader i Göteborg 1850-1920, Gunilla Linde Bjur, Balkong Förlag, Stockholm 2013 ISBN 9789185581542, Plan af Götheborg 1863.
^Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 846
^Statistisk Årsbok för Göteborg, [Elfte årgången 1910], Afd. I : Årsberättelser och allmän statistik, Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1910, s. 126
^Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 102
^Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 94ff
