Efter den stora branden i London, som ödelade stora delar av staden 1666, deltog Hooke i återuppbyggnadsarbetet. Bland annat planerade han och Christopher Wren monumentet till minne av branden.
Liksom sin samtida Isaac Newton sökte Hooke utforska den allmänna lagen för himlakropparnas rörelser, men förekoms av Newton. Hooke sysslade för övrigt med en mängd uppgifter inom astronomin och fysiken. Han uppfann ett helioskop och andra instrument och försökte (1669) med en 36 fot lång kikare göra noggranna fixstjärneobservationer för bestämning av stjärnparallaxer. Han måste dock ge upp försöket, sedan kikarens objektiv genom ett missöde slagits sönder.
I sin bok Micrographia, publicerad i september 1665, myntade han begreppet "cell".
Robert Hooke gjorde 1676 en fungerande kardanknut som på engelska kallas universal joint eller Hooke's joint. På svenska kallas den även polhemsknut efter den svenska uppfinnaren Christopher Polhem, medan förledet kardan kommer från italienaren Girolamo Cardano.
Även om Hooke hade otur med en del av sina företag har han betecknats som en av de mest skarpsinniga tänkare som någonsin levat.
^ [ab] SNAC, SNAC Ark-ID: w6b86gwd, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^läs online, www.isle-of-wight-memorials.org.uk .[källa från Wikidata]
^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гук Роберт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
^läs online, www.waymarking.com .[källa från Wikidata]
^ [abcd] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]