Share to: share facebook share twitter share wa share telegram print page

Slaget vid Prag (1648)

Slaget vid Prag
Del av 30-åriga kriget
Strid på Karlsbron
Strid på Karlsbron.
Ägde rum 25 juni-1 november 1648
Plats Prag, Böhmen Böhmen
Resultat Böhmisk seger
Stridande
Sverige Sverige Böhmen Böhmen
Befälhavare och ledare
SverigeHans Christoff von Königsmarck

SverigeKarl Gustav av Pfalz

BöhmenRudolf von Colloredo
Styrka
7,500 man i början

6,000 förstärkningar

2,000 soldater

okänt antal milistrupper

Förluster
500 stupade

700 sårade

219 stupade

417 sårade

Slaget vid Prag ägde rum 1648 och var den sista bataljen under trettioåriga kriget. General Hans Christoff Königsmarck, som var Sveriges fältmarskalklöjtnant, tågade in i staden och intog Pragborgen väster om Vltavafloden. Svenskarna försökte inta Gamla staden öster om floden, men hindrades vid Karlsbron.

Bakgrund

Königsmarck hade sökt efter en möjlighet att komma i besittning av Prag, Böhmens huvudstad, genom överrumpling. För ett öppet angrepp på den starkt befästa staden hade han nämligen inte tillräckligt med folk. Då erbjöd sig en tysk överstelöjtnant vid namn Ernst Odowalsky[1], som i harm över ett löftesbrott från kejsarens sida hade gått över i svensk tjänst, att visa Königsmarck vägen.[2]

Slaget

Vid nattens inbrott den 27 juli 1648 ryckte ett par tusen svenskar med den tyske överlöparen i spetsen mot den så kallade Lilla sidan av staden, som låg på västra stranden av Vltava, övermannade vakten och sprängde stadsporten. Efter en kort kamp med de yrvakna borgarna bemäktigade de sig hela stadsdelen, där det kejserliga slottet samt en mängd adelspalats och kloster gav dem ett rikt byte.[2] Under två dagar genomfördes plundringen enligt en välutvecklad plan, och det resulterade i en betydande skatt.[3]

Vid budskapet om Lilla sidans erövring vidtog borgerskapet i det egentliga Prag, på andra flodstranden, energiska försvarsåtgärder. Det berömda gotiska brotornet vid östra ändan Karlsbron bemannades med några hundra studenter, anförda av en jesuitprofessor. Borgarna fick understöd av den kejserliga armén.[2]

Belägringen av Prag pågick ännu när underrättelse kom om att fred var sluten, den westfaliska freden.[4]

Plundrade skatterna

Många av skatterna som samlats av Rudolf II (som Silverbibeln och Djävulsbibeln) fördes till Sverige[5], och en stor del av bytet hamnade på Drottningholms slott.

Drottning Kristina tog med sig de mest värdefulla böckerna till Rom när hon abdikerade.[3]

En stor del av krigsbytet som förblev i Sverige förstördes senare i olika bränder, medan andra böcker såldes på bokauktioner under 1700-talet. En del skatterna har överlevt och finns idag främst på Kungliga biblioteket samt på universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund.[3]

I kulturen

Belägringen av Prag är ämne för låten 1648 på det svenska metalbandet Sabatons album Carolus Rex (2012).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 23 augusti 2011.

Noter

  1. ^ Englund, Peter (1993). Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Atlantis. sid. 469. ISBN 978-91-7486-067-2. Läst 7 december 2023 
  2. ^ [a b c] Grimberg, Carl. ”439 (Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/3/0441.html. Läst 19 december 2020. 
  3. ^ [a b c] ”Från Prag till Stockholm”. www.kb.se. https://www.kb.se/hitta-och-bestall/codex-gigas/codex-gigas-historia/fran-prag-till-stockholm.html. Läst 7 december 2023. 
  4. ^ Grimberg, Carl. ”440 (Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/3/0442.html. Läst 19 december 2020. 
  5. ^ ”Goterna”. Arkiverad från originalet den 5 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150105174433/http://www.update.uu.se/~fredriks/kosmonaut/Artiklar/Misc/silver.html. Läst 23 augusti 2011. 

Externa länkar
Kembali kehalaman sebelumnya