Statsrådsberedningen (SB)[1] är en del av Regeringskansliet och inkluderar statsministerns kansli, samordningskansliet, kansliet för krishantering, granskningskansliet, förvaltningschefens kansli, rättschefens kansli, kansliet för samordning av EU-frågor och Regeringskansliets internrevision. Statsrådsberedningen leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet.
Chef för Statsrådsberedningen är statsministern. Statsrådsberedningens lokaler är belägna i kvarter Rosenbad.
Kansliet för samordning av EU-frågor lyder under statsministern och är en sakenhet liknande dem som ingår i de övriga departementen.
Vid statsministerns kansli och samordningskansliet är tjänstemännen politiskt anställda medan de vid övriga kanslier är opolitiskt anställda.
Begreppen Statsrådsberedning och Allmän beredning - tidigare betydelse
Under 1809 års regeringsform stod begreppet Allmän beredning för det möte som var ministärens gemensamma förberedelse inför en konselj, där de formella besluten registerarades och formellt undertecknades av kungen (eller i kungens frånvaro av kronprins- eller prinsregent). Både allmän beredning och konselj i dess tidigare betydelser ersattes med regeringssammanträde i och med att 1974 års regeringsform trädde i kraft.
Samtidigt användes begreppet statsrådsberedning för ett mindre sammanträde, för frågor av något mindre vikt och räckvidd. Vid en sådan statsrådsberedning föredrogs ärendet för en departementschef och, vanligen, två konsultativa statsråd. Genom att minst ett av dessa närvarande konsultativa statsråd vid en sådan statsrådsberedning hade juridisk eller förvaltningsmässig expertis uppnåddes en viss kvalitetssäkring. Det andra konsultativa statsrådet var i många fall statsministern. Ärendet föredrogs av den tjänsteman inom departementet som ansvarat för handläggningen, eller av särskilda sakkunniga.
