Valhallavägen är en gata i nordöstra delen av Stockholms innerstad, huvudsakligen utformad som en esplanad, och som går från Roslagstull till Gärdesgatan. Det är innerstadens längsta gata, 3 532 meter lång.[1] Gatan har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, med bland annat ett stort bestånd av påkostade hyreshus från slutet av 1800-talet liksom värdefulla institutionsbyggnader från 1900-talet.
Valhallavägen trafikeras av många busslinjer, såväl innerstadslinjer som förortslinjer. Innerstadslinjerna har hållplatser på Valhallavägen vid Hakberget (linje 72), Värtavägen (linje 1, 4 och 72), Jungfrugatan (linje 1, 4, 54 och 72), Musikhögskolan (linje 4 och 72), Stadion (linje 4, 6 och 72) och Östra station (linje 4, 6, 67 och 72). Linjerna 61 samt 75 passerar också Valhallavägen med närmsta hållplatser vid Odengatan och Körsbärsvägen (linje 61) respektive Sturegatan (linje 75). Från Tekniska Högskolan vid Östra station utgår flera förortslinjer till kommunerna Danderyd, Vallentuna, Österåker, Täby, Vaxholm samt Norrtälje; någon enstaka linje fortsätter till Öregrund i Östhammars kommun, Uppsala län.
Enligt 1960 års trafikledsplan skulle Valhallavägen bli en del av en framtida ringled med hög kapacitet och därmed avlasta stadens gatunät. Ringen skulle utgöras av Essingeleden, Norra länken, Valhallavägen, Österleden och Södra länken. Valhallavägen skulle ha motorvägsstandard med fyra körfiler. Vid trafikledsplanens tillkomst existerade av den planerade ringleden endast Valhallavägen och den förutsattes bli väsentligt ombyggd. Ingen del förlades enligt dessa planer i tunnlar.[3]
Miljö
Valhallavägens östra avsnitt med TV-huset.
Delar av Valhallavägen är hårt trafikerade. I och med bygget av Norra länken hoppades Trafikverket att trafiken skulle minska med upp till hälften, men minskningen låg under Norra Länkens första året snarare kring 23 %.[4]
Mellan körbanorna på östra delen av Valhallavägen går en allé med en kombinerad gång- och cykelväg. Allén används idag ofta av motionärer som är på väg till eller från Gärdet.
Längst i öst ändrar Valhallavägen karaktär och blir till en enfilig lokalgata som slutar vid Gärdesgatan i Diplomatstadens norra del. Här begränsas gatan av TV-huset i söder och Gärdet i norr.
År 1877 fastställdes Lindhagens förslag för Östermalm. Stockholm var vid denna tid en starkt expanderade stad vars befolkning under 1880-talet kom att öka med 46 procent och det uppfördes fler hyreshus än någonsin tidigare i stadens historia. Under 1880-talet började också Valhallavägen att bebyggas och påkostade fastigheter uppfördes på den södra sidan av gatan mellan Floragatan och Sibyllegatan. På 1890-talet bebyggdes delar av den södra sidan mellan Surbrunnsgatan och Lill-Jans plan, samt mellan Sibyllegatan och Jungfrugatan.[5]
Arkitekter till de nya påkostade hyreshusen var inspirerade av de nya byggnadsstilar som utvecklades i Berlin och Wien. Husen gavs ofta symmetriska fasader med gips, puts och tegel. Den rådande byggnadsstadgan från 1874 reglerade höjden på husen, men också utformningarna av kvartershörnen. De skulle skäras eller rundas av och markerades ofta på gatan med torn, kupoler och altaner, ibland även med dekorativa balkoner i gjutjärn och eller konststen som vilade på kraftiga kolonner. I flera av husen inreddes konstnärsateljéer, bland annat i nummer 116 där Prins Eugen hade sin ateljé och i nummer 104 där Eugen, Oscar Björck, Sigge Bergström och Ewald Dahlskog arbetat (se fastigheten Älgen 13). Den stora Engelbrektskolan invigdes 1902 för att möta de ökande barnkullarna.[5][6]
Efter sekelskiftet minskade byggandet på den södra sidan men åren före första världskriget byggdes ett antal enfamiljsbostäder mellan Engelbrektsskolan och Odengatan som en utbyggnad av Lärkstaden, Patent och registreringsverket uppförde sitt huvudkontor 1916–1921, i samband med att Gärdet bebyggdes skapades nya bostadshus i den östra delen och på 1970-talet tillkom bebyggelsen i kvarteret Fältöversten.
På den norra sidan finns Svea artilleriregemente som i stort sett var färdigbyggt när gatan skapades. Östra station tillkom 1885, Sophiahemmet 1889 och Stockholms stadion 1912. Därefter har flera institutioner tillkommit på gatan. På den norra sidan finns Kungliga Tekniska högskolan (1917–1922), Gärdesskolan (1945) och Kungliga Musikhögskolan (1956).[5]
Bebyggelsen öster om Erik Dahlbergsgatan utgjorde till en början regementets övningsområde, men reglerades i 1929 års stadsplan var med området norr om gatan och vid Tessinparken kunde börja bebyggas.[7]
I slutet av Valhallavägens allédel ligger på norra sidan ett stort byggnadskomplex med adress 191–199 (se Valhallavägen 191–199). Det uppfördes 1959 efter ritningar av Gösta Åbergh och var Konstfacks plats fram till 2004. Om byggnaden skriver arkitekturhistorikern Fredric Bedoire bland annat "...en av Stockholms vackraste byggnader från 1950-talet, med långsträckta byggnadskroppar grupperade kring gårdar."[8] Idag har flera organisationer kontor i byggnaderna, bland annat Naturvårdsverket och Sida. Flera byggnader är blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket är den högsta klassen och innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".[9]
Huset uppfördes för Arvedsons gymnastikinstitut 1911 och ritades av arkitekten Albin Brag och försågs med gymnastiksal och omklädningsrum i bottenvåningen. Idag (2010) finns en ögonklinik i huset.
Arkitekten, och sedermera Stockholms förste stadsplanedirektör, Per Olof Hallman ritade och uppförde denna byggnad som sin egen bostad i det område; Lärkstaden som han själv planerat.
Byggnaden uppfördes ursprungligen 1910–1911 som ett enfamiljshus av och för arkitekten Erik Josephson. Josephson inredde huset i 1700-talsstil med hjälp av återanvända delar från rivna byggnader, bland annat dörröverstycken från det gamla Gustavianska operahuset. Inrymmer idag (2010) Serbiens ambassad i Stockholm.
Tekniska högskolans första lokaler vid Valhallavägen invigdes 1914 och ritades av Erik Lallerstedt i nationalromantisk stil. Sedan dess har högskolans campus kontinuerligt vuxit sig större norr om Valhallavägen.
Sophiahemmet är ett privat sjukhus som grundades 1889 som är uppkallat efter drottning Sofia. På sjukhusområdet ligger även Solhemmet som var sophiasystrarnas ålderdomshem.
Granen 14 är ett bostadshus som uppfördes 1888–1889 efter ritningar av Johan Laurentz. Huset är ett av Stockholms mer påkostade och välbevarade sekelskifteshus med många kulturhistoriskt värdefulla detaljer från byggtiden, bland annat de fyra atlanter som bär upp ett av burspråken mot Valhallavägen, och ett antal andra statyer som är placerade på fasaden samt sgraffitomålningar.
Björken 18 är ett av Stockholms bäst bevarade exempel på 1880-talets putsarkitektur. I likhet med flera hus på Valhallavägen kombinerat med rött tegel. Huset uppfördes 1885–1886 efter ritningar av Fredrik Dahlberg. Det är idag ett byggnadsminne.
Kungliga musikhögskolan förfogar över ett antal byggnader norr om Valhallavägen i hörnet med Lidingövägen. Ansvariga arkitekter är AIX Arkitekter genom Tobias Rosberg och Margareta Källström. Den nya campus inflyttningsfest för allmänheten skedde i februari 2017.
Tidigare Musikhögskolans Hus B blir bostäder med referenser till 20-talsklassicismen. Arkitektoniska utformningen svarar Brunnberg & Forshed (2014)
Bävern 20
116
Bostadshus/ateljé.
Bostadshus uppförd 1888-89 efter osignerade ritningar. Högst upp inreddes 1889 en ateljévåning för prins Eugen med ett stort ateljéfönster mot gatan. Senare hade Olof Ahlberg sin ateljé i huset.
Svea artilleriregemente flyttade in i de nybyggda kasernerna 1877 och stannade där till 1946. Husen uppfördes innan gaturegleringen i området var färdig, och ligger något nedsänkta i förhållande till gatan. Kasernerna ritades av Ernst Jacobsson.
Patent- och registreringsverkets huvudkontor i kvarteret Uppfinnaren uppfördes 1916-21 efter ritningar av Ragnar Östberg. Efter andra världskriget förlängdes huset fasad mot Valhallavägen (arkitekter Ernst Hawerman och Nils G:son Friberg) så att den kom att uppta hela kvarteret, de nya delarna har samma fasad som den ursprungliga delen och är knappt urskiljbara.
Paraden 2–10
143–145
Bostäder
Arkitekten Cyrillus Johansson svarade för gestaltningen av kvarteret Paraden (med undantag av Paraden 1). Det nya bostadskvarteret på Gärdet uppfördes 1932.
