Xiamen, tidigare känd som Amoy, är en subprovinsiell stad vid kusten i provinsen Fujian i sydöstra Kina. Den ligger omkring 190 kilometer sydväst om provinshuvudstaden Fuzhou. Invånarantalet för den bofasta befolkningen (de facto) överstiger 2 miljoner, medan den registrerade befolkningen (de jure) låg på 1 530 000 i slutet av 2006.[1] Till staden hör ön Gulangyu, som tidigare var en utländsk koncession och numera är en turistattraktion, och sedan 2017 listad av Unesco som världsarv.[2]
Historia
Staden Xiamen är belägen på en ö med samma namn och under kejsartiden lydde själva staden oftast under Tong'nans härad, vilket i sin tur sorterade under Quanzhou-prefekturen. Först 1914 blev Xiamen en självstyrande stadskommun.
Xiamen hör till kulturområdet i södra Fujian, från vilka en stor del av Taiwans befolkning härstammar, och traditionellt har minnan-dialekten talats i staden. Den gamla romaniseringen "Amoy", som staden var mest känd som i väst, bygger på det lokala uttalet.
På grund av sitt strategiska läge i Taiwansundet har Xiamen traditionellt varit en tungt befäst stad och många befästningar finns att beskåda än idag. Den Ming-lojalistiske härföraren Zheng Chenggong använde Xiamen och Jinmen som fästen mot de invaderande Qingstyrkorna i mitten på 1600-talet och Xiamen var också krigsskådeplats under Opiumkriget, då brittiska styrkor ockuperade Gulanggyu.
Xiamen öppnades för handel med utlandet efter första opiumkriget 1839-1842, då ön Gulangyu också öppnades för utländsk bosättning. De flesta utlänningar pendlade mellan staden Xiamen, där de flesta utländska firmor var belägna, och Gulangyu, där de hade sina residens. 1902 grundades en internationell koncession på Gulangyu, vilket innebar att alla utländska makter som hade handelsfördrag med Kina förvaltade ön gemensamt. Med tiden bosatte sig även förmögna kineser på ön som fick en allt mer kosmopolitansk befolkning.
Under det andra kinesisk-japanska kriget ockuperades staden av Japan och efter kriget upplöstes den internationella koncessionen och alla utländska privilegier. I oktober 1949 blev området kring Xiamen skådeplats för en av slutstriderna i det kinesiska inbördeskriget, då nationalisterna besegrade kommunisternas armé i slaget om Guningtou. Utfallet ledde till att ön Jinmen, som är belägen precis öster om Xiamen-ön, förblev under nationalistisk kontroll och blev skådeplats för en rad långintensiva konflikter under 1950-talet. Efter det att Taiwan och Folkrepubliken Kina upprättade direkt handel 2008 har Xiamen blivit en viktig knutpunkt för handeln över Taiwansundet.
Klimat
Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Xiamen:[3]
|
Jan
|
Feb
|
Mar
|
Apr
|
Maj
|
Jun
|
Jul
|
Aug
|
Sep
|
Okt
|
Nov
|
Dec
|
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde
|
17,0
|
16,6
|
18,8
|
23,1
|
26,6
|
29,5
|
32,0
|
31,8
|
30,0
|
27,4
|
23,6
|
19,2
|
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde
|
9,7
|
9,8
|
11,8
|
15,9
|
19,9
|
23,3
|
25,0
|
24,8
|
23,3
|
20,3
|
16,2
|
11,7
|
|
Nederbörd
|
34
|
99
|
125
|
157
|
162
|
187
|
138
|
209
|
141
|
36
|
31
|
28
|
Diagram
|
temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Administrativ indelning
Xiamen består av sex distrikt:
|
Indelning
|
|
|
|
Befolkning
|
Yta
|
Täthet
|
Namn
|
Kinesiska
|
Pinyin
|
Minnan
|
2010
|
km2
|
/km2
|
Det egentliga Xiamen
|
■ Huli
|
湖里区
|
Húlǐ qū
|
O-li khu
|
931 291
|
73,77
|
14 782
|
■ Siming
|
思明区
|
Sīmíng qū
|
Su-being khu
|
929 998
|
83,99
|
12 740
|
Förorter och landsbygd
|
■ Haicang
|
海沧区
|
Hǎicāng qū
|
Hai-chhng khu
|
288 739
|
186,46
|
1 863
|
■ Jimei
|
集美区
|
Jíměi qū
|
Chip-bi khu
|
580 857
|
274,29
|
2 105
|
■ Tong'an
|
同安区
|
Tóng'ān qū
|
Tang-uan khu
|
496 129
|
669,36
|
754
|
■ Xiang'an
|
翔安区
|
Xiáng'ān qū
|
Siong-an khu
|
304 333
|
411,50
|
865
|
Dessa sex distrikt utgör tillsammans det som är stadsdistriktet (shìxiáqū) Xiamen, samtidigt som området även har status som subprovinsiellt stadsområde. Det betyder att området är på ungefär samma nivå som en så kallad stad på prefekturnivå men med mer självbestämmanderätt när det gäller saker som ekonomi och lagstiftning.
Xiamen är en av de få städer i Kina där stadsdistriktets gräns sammanfaller med gränsen för den högre administrativa nivån, vilket i det här fallet är den subprovinsiella staden.
Referenser
Noter
Tryckta källor
Nield, Robert (2015) (på obestämt språk). China's Foreign Places: The Foreign Presence in China in the Treaty Port Era, 1840-1943 [Elektronisk resurs]. Hong Kong University Press, HKU. Libris 19790542