Den 19 juni 2018 bekräftades Israel officiellt som värdland och den 24 juni 2018 öppnade KAN formellt budgivningsprocessen för städer som var intresserade av att delta i tävlingen om vilken som skulle vara värd. Den israeliska ministern Michael Oren, som har nära anknytning till premiärministern Netanyahu, meddelade den 28 juli 2018 att Jerusalem inte hade resurser för att vara värd för tävlingen. Han uppgav att Tel Aviv var den mer troliga värden. Den 27 augusti 2018 ledde EBU:s högste ansvarige chef Jon Ola Sand en handfull EBU-delegater runt om i Israel för att täcka ut de potentiella platserna, såsom Jerusalem och Tel Aviv. Han uppgav också att det inte fanns någon allvarlig diskussion bland medlemmarna i EBU för att bojkotta tävlingen.[8]
Budgivningsfasen
Förutom Tel Aviv var även följande städer intresserade av att vara värdstad för tävlingen 2019: Beersheba, Eilat, Haifa och Jerusalem. Dessa valdes dock bort av olika skäl som följer i tabellen nedan.[9]
Valdes till värdstad och arena. Den fungerar som en plats för en mängd olika evenemang, inklusive konserter, utställningar, mässor och konferenser.
Förändring av omröstningsresultatet i finalen
Den 30 mars 2019 meddelade EBU att presentationen av telefonröstningsresultatet under finalen kommer att förändras för första gången sedan det nuvarande omröstningssystemet infördes 2016. Presentationen av juryns resultat kommer att förbli densamma som innan. Förändringen består i att telefonröstningsresultatet avslöjas i juryresultatets ordning, från lägsta till högsta.[10]
Större händelser kring Eurovisionen
Uppmaning till bojkott av tävlingen
Efter att Israel vunnit Eurovision Song Contest började flera olika organisationer att uppmana länder att bojkotta tävlingen eftersom den skulle hållas i Israel. En av organisationerna var Bojkott, desinvesteringar och sanktioner. Under våren 2018 trappades Israel–Palestina-konflikten upp där israeliska soldater sköt mot palestinier som protesterade vid gränstrakterna.[11] Det isländska tv-bolaget RÚV fick in en namninsamling underskriven av 23 000 personer som ville att Island skulle bojkotta tävlingen.[12] Nationella uttagningar i Frankrike, Spanien, Tyskland och Danmark stördes av BDS-anhängare som krävde en bojkott av tävlingen.[13] I Sverige publicerade Aftonbladet en debattartikel på sin webbplats där 171 artister och kulturarbetare uppmanade till bojkott av tävlingen.[14]
Trots en rad protester valde inget land att bojkotta tävlingen.
Konflikt kring den ukrainska Eurovision-artisten
Den 23 februari 2019 vann artisten Maruv den ukrainska uttagningen till Eurovision Song Contest med låten ”Siren Song”, men en tid efter segern framkom det att det var osäkert om hon skulle tillåtas representera landet i Eurovision Song Contest. Anledningen var att Maruv tidigare hade uppträtt i Ryssland, hade flera uppträdanden inbokade i landet samt att hon hade skrivit kontrakt med Warner Music i Ryssland. Efter Maruvs seger skrev Ukrainas vice premiärminister Vjatjeslav Kyrylenko på Twitter: ”Ukrainas representant kan inte vara en artist som turnerar i angriparstaten, som planerar att fortsätta göra det och inte ser något oacceptabelt med det. Därför är det långt ifrån klart vem som representerar Ukraina."
Även under själva tävlingen blev Maruv ifrågasatt, när den tidigare Eurovision-vinnaren och jurymedlemmen Jamala ställde Maruv mot väggen och frågade vilket land Krim tillhör. Maruv svarade "Ukraina, så klart". Maruv försäkrade även i sociala medier att hon älskar sitt land.[15]
Maruvs deltagande i Eurovision Song Contest 2019 villkorades med att hon skulle skriva under ett avtal med Ukrainas nationella public service-bolagNSTU. På Instagram och Facebook berättade Maruv att avtalet bland annat innehöll ett ”förbud mot att kommunicera med journalister utan tillstånd från NSTU”. Enligt Maruv var hon även tvungen att ställa upp på alla uppträdanden som tv-bolaget ville att hon gjorde, och hon kommenterade detta med följande uttalande. ”I teorin kan jag tvingas dansa på någon politikers födelsedag, och säger jag nej får jag böta 2 miljoner hryvnia (knappt 700 000 svenska kronor).”[16]
Den 25 februari bekräftades att Maruv inte skulle representera Ukraina i tävlingen.[17] Två dagar senare, den 27 februari, meddelade NSTU att Ukraina drog sig ur tävlingen 2019.[18]
Problem med biljettförsäljningen
Priserna på biljetterna till årets evenemang gav upphov till kritik, både i Israel och utomlands. Israeliska nättidningen The Times of Israel kallar det för "sannolikt den dyraste Eurovisionen någonsin" (750–2000 shekel / 2000-5400 kr). Anledningarna till de höga priserna är de höga levnadskostnaderna i Israel och att den israeliska regeringen inte finansierar årets Eurovision.[19] Även om arenan kan rymma upp till 10 000 personer finns endast 7 300 platser tillgängliga på grund av scenens storlek, den tekniska utrustningen samt säkerhetsfunktionerna. Av de 7 300 platserna är 3 000 reserverade för EBU och lämnar bara 4 300 platser för fansen. Sedan 3 mars 2019 har biljettförsäljningen stoppats på grund av oegentligheter som uppmärksammats av övervakningskommittén för det israeliska tv-bolaget KAN. Hebreiskspråkiga israeliska medier rapporterar att biljetterna olagligt återförsäljs för 2,5 gånger det ursprungliga priset. Den allmänna säkerhetsministern Gilad Erdan har instruerat en utredning.[20]. Den 14 mars 2019 påbörjades biljettförsäljningen på nytt. Enligt KAN återkallades 220 felaktigt inköpta biljetter till Finalen och kommer att vara tillgängliga igen i andra omgången av biljettförsäljningen.[21]
Tekniska problem och incidenter under den första semifinalen
En del problem och incidenter inträffade under den första semifinalen. I stället för semifinalen visade webbsändningen animerade explosioner i Tel Aviv. Tv-kanalen Kan hävdade att hackerattacken genomförts av Hamas,[22] som å sin sida inte har tagit på sig på cyberattacken. Den vanliga sändningen påverkades inte.[23]
Vissa länder hade även problem med att kommentatorn inte kunde höras av tv-tittarna[24].
Diskvalifikation av den vitryska juryn före finalen
Den vitryska juryn diskvalificerades efter att den brutit mot reglerna. Anledningen till diskvalifikationen var att jurymedlemmarna i en intervju efter semifinalen avslöjat hur de hade röstat i semin. Agerandet stred mot EBU:s regler, enligt vilka jurygrupperna inte får avslöja hur de har röstat, gemensamt eller individuellt, förrän efter att finalen sänts. Europeiska radio- och TV-unionen bekräftade att juryn befriats från sitt uppdrag för Eurovision-sajten Eurovoix:
"Det vitryska juryresultatet har avslöjats i en intervju, vilket bryter mot Eurovision Song Contests regler. För att följa ESC:s röstningsregler har EBU vidtagit åtgärder och avskedat den vitryska juryn från lördagens final. Ett aggregerat resultat som godkänts av revisorerna kommer att användas för att bestämma vilka som får de vitryska rösterna."[25]
Kritik mot den isländska gruppen Hatari och Madonnas framträdande under finalen
Trots varningar utlovade den isländska gruppen Hatari Israel-kritik i Eurovision song contest. När det slutgiltiga resultatet för deras placering i tävlingen meddelades höll de upp halsdukar med palestinska flaggor på och tv-producenten bytte snabbt ut tv-bilden. Samtidigt buades det i publiken.[26] Redan innan årets tävling drog i gång skrev Hatari på en protestlista mot att tävlingen skulle hållas i Israel. Under sin vistelse i Israel har de besökt Betlehem, Hebron och andra platser på Västbanken[27] och sagt på en presskonferens att de ”hoppas att ockupationen ska hävas”. Efter utspelen blev de varnade av EBU:s högsta ansvariga chef för ESC, Jon Ola Sand[28]. Men även Madonna får kritik för sitt framträdande under finalkvällen. Hon uppträdde med två låtar varav en var Like a Prayer. I framträdandet kunde man se två dansare med flaggor på ryggen, en dansare hade en israelisk flagga på sin rygg och den andre hade en palestinsk. Något som fått Israels kulturminister att reagera[29].
Länder som önskat debutera i tävlingen men har nekats
Kazakstan – Den 22 december 2017 hävdade Channel 31 att man hade slutfört förhandlingar med EBU, vilket gjorde det möjligt för Kazakstan att debutera 2019. Den 23 december 2017 meddelade EBU att Kazakstans intresse att bli medlem i EBU är stort och därmed vilja delta i Eurovision Song Contest. Men eftersom Kazakstan ligger utanför det europeiska sändningsområdet och inte heller är medlem i Europarådet är det inte berättigat att bli medlem i EBU. Den 22 november 2018 sade Jon Ola Sand på en presskonferens att "vi måste diskutera om vi kan bjuda in vår associeringsmedlem Kazakstan att delta i ESC, men det här är en del av en bredare diskussion i EBU och jag hoppas vi kan komma tillbaka med den här frågan senare". När deltagarlistan klargjordes stod det fast att Kazakstan inte skulle debutera i tävlingen 2019.[30]
Kosovo – Kosovo har länge velat debutera i Eurovision. RTK:s generaldirektör Mentor Shala sa i juni 2018 att de fortfarande håller på att driva på för fullt medlemskap i EBU och hoppas kunna debutera i tävlingen 2019. När deltagarlistan presenterades fanns inte Kosovo med i listan. EBU kommer att rösta om fullständigt medlemskap för Kosovo i EBU i juni 2019. Vid ett ja möjliggör detta en debut för landet 2020 eller inom en snar framtid efter det.[31]
Liechtenstein – Den 4 november 2017 bekräftade 1 FL TV, Liechtensteins största TV-bolag, att landet planerade en debut i tävlingen 2019 och att de för närvarande ansökte om EBU-medlemskap och är "i processen för att uppfylla alla krav". Den 20 juli 2018 uppgav EBU att 1 FL-TV inte har fått EBU-medlemskap. Den 26 juli 2018 bekräftade 1 FL TV att Liechtenstein inte debuterar i tävlingen 2019.[32]
Icke deltagande länder
Andorra – Den 19 maj 2018 bekräftade Andorra att de inte skulle återvända 2019.[33]
Monaco – Den 17 augusti 2018 bekräftade Télé Monte Carlo att man inte återvänder till tävlingen 2019.[36]
Slovakien – Den 31 maj 2018 meddelade den slovakiska sändaren RTVS att landet inte kommer att återvända till tävlingen år 2019 på grund av ekonomiska svårigheter.[37]
Turkiet – Den 4 augusti 2018 meddelade Ibrahim Eren, general manager för TRT, att det för närvarande inte övervägdes att återvända till tävlingen av olika skäl, vilket inkluderade Conchita Wursts seger för Österrike2014. Turkiet deltog senast 2012.[38]
Ukraina – Den 27 februari 2019 meddelade det statliga NSTU att landet drar sig ur tävlingen på grund av en konflikt kring den ukrainska Eurovisionartisten Maruv.
Alla länder som ville vara med och tävla det här året, utom "The Big Five" vilka är Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland samt värdlandet Israel, kvalade sig genom en av två semifinaler. Dessa semifinaler hålls den 14 maj respektive 16 maj 2019. Resultatet av respektive semifinal avgörs genom en kombination av jury- och tittarröster, som adderas samman istället för att kombineras. Totalt tävlar 35 (ursprungligen 36) länder i semifinalerna och dessa delades upp så att 17 respektive 18 länder tävlar i varje semifinal.
Uppdelningen av vilka länder som skulle tävla i respektive semifinal skedde vid en så kallad semifinallottning, som ägde rum den 28 januari 2019. Inför denna lottning gjorde man en uppdelning av länderna i olika grupper. Dessa grupper baserades på röstningsmönster i tävlingen. Under lottningen splittrades varje grupp upp i två: en för varje semifinal. Anledningen till att denna uppdelning görs är att minska möjligheten till grannlands- och diasporaröstning. Varje land fick även lottat ifall man ska tävla i semifinalens första eller andra starthalva. Först efter alla länder har valt ut artist och bidrag sätts startordningen av tävlingsproducenterna. Nedan presenteras länderna i respektive grupp:
Den första semifinalen ägde rum den 14 maj 2019 klockan 21:00 CET (22:00 IDT)[39] och hade sjutton deltagande länder. Utöver de deltagande länderna röstade även Frankrike, Israel och Spanien i denna semifinal.[40] Ukraina var ursprungligen tilldelad att delta i den andra halvan av semifinalen, men de utträdde ur tävlingen på grund av kontroverserna i den nationella uttagningen.[41] Beige bakgrundsfärg markerar de bidrag som gick vidare till finalen.
Den andra semifinalen ägde rum den 16 maj 2019 klockan 21:00 CET (22:00 IDT)[39] och hade arton deltagande länder. Utöver de deltagande länderna röstade även Tyskland, Italien och Storbritannien i denna semifinal. Schweiz var sedan tidigare lottad till denna semifinal på grund av problem med planeringen.[40] Beige bakgrundsfärg markerar de bidrag som gick vidare till finalen.
Finalen ägde rum den 18 maj klockan 21:00 CEST (22:00 IDT).[39] De 26 finalisterna var:
The Big Five, vilka är Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland.
Värdlandet Israel.
De tio länder som i den första semifinalen fått högst totalpoäng (efter adderingen av jury- och tittarpoängen).
De tio länder som i den andra semifinalen fått högst totalpoäng (efter adderingen av jury- och tittarpoängen).
Sverige redovisades som 6:a i finalen, men EBU meddelade fyra dagar efter tävlingen att de hade upptäckt att ett felaktigt aggregerat resultat använts i ersättning för Vitrysslands jury som hade diskvalificerats efter att ha avslöjat sina individuella röster i sin semifinal, på grund av den mänskliga faktorn”. Detta innebar att resultatet korrigerades i efterhand och Sverige gick om Norge och slutade på en femte plats, medan Norge halkade ner till en 6:e plats. Korrigeringen innebar också att Nordmakedonien vann juryomröstningen istället för Sverige.
Efter att finalen avslutades släpptes poäng och placeringar för semifinalisterna. Nedan redovisas uppgifterna för de semifinalister som inte tog sig till finalen efter totalpoäng.
1 Med aktiva deltagare menas länder som kommer att delta i kommande upplagan av Eurovision Song Contest. Vissa av dem kan ha/har deltagit i föregående års upplagor. 2 Med inaktiva deltagare menas länder som har tävlat i minst en Eurovision Song Contest men som inte kommer att deltaga i den kommande upplagan av ESC.