Forshaga kommun

	Forshaga kommun; Kommun
	Forshaga Kommunalkontor
Slogan	Porten mot Klarälvdalen
	; Forshaga kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Län	Värmlands län
Centralort	Forshaga
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	11 504 (2024-09-30)
Areal	397,29 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	348,17 kvadratkilometer
- därav vatten	49,12 kvadratkilometer
Bef.täthet	33,04 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°32′00″N 13°28′00″Ö / 59.533333333333°N 13.466666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Värmlands domkrets (2005-02-07–); Karlstads domsaga (–2005-02-07)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1819
Anställda	1 325 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1763
GeoNames	2713969
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Forshaga kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Forshaga.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Nedre Ulleruds socken, Övre Ulleruds socken och en mindre del av Grava socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Grava landskommun inrättades 1 november 1907 Forshaga municipalsamhälle vilket upplöstes vid årsskiftet 1943/1944 då området bröts ut och bildade Forshaga köping. I området fanns även mellan 22 december 1944 och 31 december 1956 Deje municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 slogs Nedre och Övre Ulleruds landskommuner samman och bildade Ulleruds landskommun medan Forshaga köping förblev opåverkad.

Forshaga kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Forshaga köping. 1974 införlivades Ulleruds kommun.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.^[6]

Geografi

Kommunen gränsar till Munkfors kommun i norr, Sunne och Kils kommun i väst, Karlstads kommun i söder, och Hagfors kommun i nordöst.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Forshaga kommun

Dalgångarna i landskapet löper huvudsakligen i nord-sydlig riktning, vilket delvis är en följd av berggrundens natur. Trots den sura och näringsfattiga gnejsberggrunden finns inslag av hyperit, en mörk och kalkhaltig bergart, som har skapat en mångfaldig flora med lövträd och örter som tibast och trolldruva vid platser som Örtensjöarna. Landhöjningen har format landskapet genom isens och vågornas omgestaltning, med klapperstensfält som på Skarsjöbergets nordsida och strandlinjemarkeringar väster om Svinsjön och på Trollsjöberget.

Klarälven rinner genom en relativt smal dalgång, fylld med sediment, och präglar landskapet. Inom Arnäsområdet i söder och vid Norra Hyn har älven tidigare byggt ut deltan i den sjö som tidigare fyllde södra delen av dalgången. Effekterna av landhöjningen syns i form av övergivna flodfåror, ibland täckta av sumpskog.^[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[8]

Forshaga kommun

Hela riket

Bebyggelse (4,5 %)

Skog (80,0 %)

Öppen myrmark (3,3 %)

Jordbruksmark (8,2 %)

Övrig mark (3,9 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Forshaga-Munkfors församling som också omfattar Munkfors kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt^[9]: Forshaga, Nedre Ullerud och Övre Ullerud.

Kommundelar

Kommunen består av följande kommundelar: Forshaga, Grossbol, Skived, Lyckan, Deje, Dyvelsten, Olsäter och Mölnbacka

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Forshaga kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Forshaga	&&&&&&&&&&&06361.&&&&&06 361
2	Deje	&&&&&&&&&&&02702.&&&&&02 702
3	Dyvelsten	&&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna som hade egen majoritet under mandatperioden. Valet 2014 ledde dock till att partiet förlorade den egna majoriteten. Det blev istället de rödgröna som styrde kommunen under mandatperioden 2014–2018.^[10] Koalitionen lyckades inte behålla majoriteten efter valet 2018 och därför gick istället Socialdemokraterna och Centerpartiet ihop i ett nytt styre. Partierna meddelade att de skulle arbeta med "utgångspunkten [...] att bygga vidare på målen om befolkningstillväxt, attraktivitet i hela kommunen och en budget i balans".^[11] Samma koalition fortsatte styra även mandatperioden 2022–2026.^[12]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[13]
Ordförande	S	Bertil Hagelin
Förste vice ordförande	S	Kenneth Eriksson
Andre vice ordförande	SD	Marcus Karlsson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

16

3

2

16

3

2

25

90,6

16

9

1973

2

24

9

3

2

24

9

3

41

93,6

30

11

1976

1

23

10

4

3

23

10

4

3

41

94,0

30

11

1979

2

22

10

3

4

2

22

10

3

4

41

92,1

23

18

1982

1

25

7

2

6

25

7

2

6

41

92,7

25

16

1985

1

24

5

4

7

24

5

4

7

41

91,1

27

14

1988

1

23

2

6

4

5

23

2

6

4

5

41

86,3

23

18

1991

1

19

2

6

4

2

7

19

2

6

4

2

7

41

87,0

27

14

1994

2

23

2

1

5

2

1

5

2

23

2

5

2

5

41

87,4

24

17

1998

4

21

2

4

2

1

7

4

21

2

4

2

7

41

80,91

25

16

2002

3

22

1

5

3

2

4

3

22

5

3

2

4

41

80,03

25

16

2006

2

22

1

2

5

2

5

2

22

2

5

2

5

41

81,90

22

19

2010

2

22

1

2

4

2

1

7

2

22

2

4

2

7

41

85,06

24

17

2014

2

19

2

4

1

5

1

6

2

19

2

4

5

6

41

86,12

22

19

2018

2

17

1

5

2

5

1

2

6

2

17

5

2

5

2

6

41

87,13

24

17

2022

2

18

8

1

3

1

2

6

2

18

8

3

2

6

41

85,38

25

16

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen i Forshaga kommun består av 11 ordinarie ledamöter. Under kommunstyrelsen finns ett arbetsutskott. För att stödja sitt arbete har de förvaltningarna Kommunledningsstab samt Kommunteknik och service.^[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Angelica Rage, Socialdemokraterna, 1994–2014^[15]^[16]
Benny Pedersén, Socialdemokraterna, 2014–2016^[17]
Per Lawén, Socialdemokraterna, 2016–^[18]^[19]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

Förutom kommunstyrelsen finns fyra egna nämnder i Forshaga kommun: Barn och utbildningsnämnden, Lärande och arbetsnämnden, Vård och omsorgsnämnden samt Valnämnden. Därtill finns sex nämnder som är gemensamma med andra kommuner. Dessa är:^[20]^[21]

Drift och servicenämnden
Karlstadsregionens krisledningsnämnd
Samverkansnämnden
Hjälpmedelsnämnden i Värmland
Miljö- och byggnämnden för Forshaga och Munkfors
Överförmyndarnämnd i samverkan

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Under de senaste två decennierna har Forshaga kommun genomgått en markant förvandling från att vara en bruksbygd till att bli en kommun präglad av småföretagande och pendlare. De flesta av de enskilda och små företagen är verksamma inom verkstadsindustrin och tjänstesektorn. Stora Enso Skoghall AB är den dominerande privata arbetsgivaren i kommunen, medan kommunen själv utgör den största arbetsgivaren. Många av de förvärvsarbetande invånarna pendlar till Karlstad för arbete.^[7]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen är genomskuren av riksväg 62.^[7]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 11 504 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 194:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Forshaga kommun 1810–2020^[22]^[23]

År			Folkmängd
1810			3 495
1820			4 024
1830			4 605
1840			5 063
1850			5 578
1860			6 297
1870			7 019
1880			6 998
1890			6 393
1900			5 688
1910			10 759
1920			10 695
1930			10 573
1940			10 161
1950			9 850
1960			9 938
1970			9 490
1980			12 019
1990			11 913
2000			11 589
2010			11 266
2020			11 524
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Kultur

Kulturarv

Ätterösera är en arkeologisk plats känt för sina två gravrösen som dateras till bronsåldern, cirka &&&&&&&&&&&01500.&&&&&01 500 till 500 år före Kristus. Belägna på toppen av en brant berghäll med utsikt över sjön Norra Hyn, är dessa gravar en viktig del av områdets fornhistoria. Till Ätterösera leder den två kilometer långa Ätterösleden, som startar vid viadukten över väg 62 och följer delvis 5- och 10-kilometersspåren.

Löveds Herrgård, söder om Forshaga, huserar ett gravfält från järnåldern, känt för sina 16 gravhögar.

Banvakt Karls kabyss är ett historiskt minnesmärke över järnvägens tidigare betydelse och är ursprungligen banvakten Karl Anderssons raststuga. Idag fungerar den som en rastplats längs Klarälvsbanan.

Den stenbyggda Forshaga Kyrka är en imponerande byggnad uppförd mellan 1919 och 1920 och invigd 1921. Altaruppsatsen, daterad till 1696, är en gåva från Grava församling och utgör en värdefull del av kyrkans inredning.

Nedre Ulleruds Kyrka har sina rötter i medeltiden och kännetecknas av en fristående klockstapel. Dopfunten från 1200-talet är en av de äldre inslagen och utgör en historisk skatt för församlingen.

Övre Ulleruds Kyrka är belägen väster om Klarälven, mellan Deje och Olsäter. Kyrkans interiör hyser ett medeltida kors och en dopfunt från 1200-talet med runskrift.^[24]

Kommunvapen

Blasonering: Medelst en vågskura styckad sköld i grönt - vari ett flottningsmärke "krona med hack" av guld - och guld - vari en trebladig grön lagerkvist.

Den år 1944 inrättade köpingen fick detta vapen 10 år senare. Kronan är ett märke som stämplades på ved som flottades till ett pappersbruk på orten, lagerkvisten är tagen från den från området stammande släkten von Lagerlöf. Efter kommunbildningen fanns bara ett vapen, vilket registrerades hos PRV år 1979.

Numera förekommer vapnet sällan utan kommunen har en logotyp i ljusblå färger.^[25]