Grums kommun

	Grums kommun; Kommun
	Grums järnvägsstation
	; Grums kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Län	Värmlands län
Centralort	Grums
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	9 031 (2024-09-30)
Areal	478,81 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	386,38 kvadratkilometer
- därav vatten	92,43 kvadratkilometer
Bef.täthet	23,37 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°21′06″N 13°06′41″Ö / 59.351666666667°N 13.111388888889°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Värmlands domkrets (2005-02-07–); Karlstads domsaga (–2005-02-07)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1827
Anställda	975 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1764
GeoNames	2710341
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Grums kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Grums.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgvik, Ed, Grums och Värmskog. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Grums landskommun inrättades 26 maj 1939 Grums municipalsamhälle som upplöstes vid årsskiftet 1947/1948 då Grums köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna" Ed (av de tidigare kommunerna Borgvik och Ed) och Stavnäs (av Högerud, Stavnäs och Värmskog) medan Grums köping förblev opåverkad.

1969 inkorporerades Eds landskommun i Grums köping. Grums kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Grums köping samt en del ur Stavnäs landskommun (Värmskogs församling).^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.^[6]

Geografi

Kommunen ligger vid Vänerns nordvästra strand ungefär 25 kilometer väster om Karlstad. Kommunen gränsar till Karlstads kommun, Kils kommun, Arvika kommun, och Säffle kommun.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Grums kommun

Sjöarna inom kommunen, inklusive Grumsfjorden som är en avsnörd del av Vänern och Värmeln–Långsjökomplexet, följer berggrundens sprickmönster, där den sydvästra delen bildar ett tydligt rutmönster medan mönstret i norra delen är mer komplicerat på grund av den varierande berggrundsbildningen. Efter isavsmältningen täcktes området till stor del av vatten, och på Näshöjderna eroderade vågorna bort finare material och lämnade efter sig en bred blockzon med ett stentorg på 175 meter över havet, vilket också markerar högsta kustlinjen. När landhöjningen skedde, fördes material ned från höjderna och ackumulerades i dalgångarna.

Därför består höjderna idag till stor del av hällmark, ibland med ett tunt täcke av morän, medan sedimentjordar återfinns i dalgångarna. Det största sammanhängande sedimentområdet ligger norr om Grumsfjorden, där lerjorden är lämplig för jordbruk.^[7]

Grums kommun har 30 mil strand mot Vänern^[8] som är Västeuropas största insjö. Fiske rekommenderas bland annat i sjöarna Lill-Emsen, Stor-Emsen, Portilasjön och Värmeln.^[9] Ekholmssjön har haft problem med övergödning och 2015 beviljades Grums och Säffle kommuner medel från Länsstyrelsen för att åtgärda problemet.^[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[11]

Grums kommun

Hela riket

Bebyggelse (4,9 %)

Skog (77,7 %)

Öppen myrmark (1,8 %)

Jordbruksmark (12,3 %)

Övrig mark (3,3 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2022 fanns fyra naturreservat i Grums kommun. Getgarsudde är beläget vid Vänern och är även klassat som ett Natura 2000-område. Reservatet bildades "för att bevara ett attraktivt avsnitt av Vänerkusten i oförändrat skick samt att bevara områdets intressanta ytformer och strandvegetation". De andra naturreservaten Gårdsviksfjället, Ryen och västra delen av Värmlandsskärgården.^[12]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen, för befolkningsrapportering, indelad i tre församlingar – Ed-Borgviks församling, Grums församling och Värmskogs församling.

Från 2016 indelas kommunen i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna – Borgvik, Ed, Grums och Värmskog.^[13]

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Grums kommun

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Grums	&&&&&&&&&&&05040.&&&&&05 040
2	Slottsbron	&&&&&&&&&&&01010.&&&&&01 010
3	Segmon	&&&&&&&&&&&&0416.&&&&&0416

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna som hade egen majoritet. Med 51,1 procent av rösterna I valet 2014 fortsatte Socialdemokraterna styra i majoritet.^[14] I valet 2018 ökade andelen röster på Socialdemokraterna och de fick fortsatt stöd att styra ensamma i majoritet.^[15]

Mandatperioden 2022–2026 styr Socialdemokraterna i koalition med Vänsterpartiet.^[16]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[17]
Ordförande	S	Gun-Britt Arvholm
Förste vice ordförande	S	Leif Haraldsson
Andre vice ordförande	M	Judith Kisch

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

25

9

3

2

25

9

3

2

41

88,7

30

11

1973

3

26

12

2

3

26

12

2

45

91,9

32

13

1976

2

25

12

3

2

25

12

3

45

90,9

29

16

1979

3

25

10

3

4

3

25

10

3

4

45

90,1

28

17

1982

3

27

8

2

5

3

27

8

2

5

45

90,4

25

20

1985

2

27

7

4

5

2

27

7

4

5

45

88,0

28

17

1988

3

26

1

8

3

4

3

26

8

3

4

45

83,1

25

19

1991

2

19

1

6

5

2

4

2

19

6

5

2

4

39

84,6

22

17

1994

2

22

2

1

3

5

1

3

2

22

2

3

5

3

39

84,8

20

19

1998

3

13

1

3

4

1

3

13

3

4

3

31

76,67

14

17

2002

2

17

2

1

4

2

3

2

17

2

4

2

3

31

75,96

14

17

2006

2

16

2

4

1

5

2

16

2

4

5

31

76,58

17

14

2010

1

17

1

4

1

6

17

4

6

31

79,18

15

16

2014

1

16

2

3

4

5

16

2

3

4

5

31

82,09

14

17

2018

1

17

1

5

3

4

17

5

3

4

31

83,32

13

18

2022

1

15

1

6

2

6

15

6

2

6

31

80,82

13

18

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen i Grums kommun utgörs av 13 ordinarie ledamöter.^[18] Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är kommunstyrelsen även ansvarig för:

vård, omsorg och utbildning
kommunteknik, bygglovs- och miljötillsynsärenden, folkhälsofrågor, kost och städ samt bibliotek, kultur och turism
ekonomi-, personal-, näringslivs- och organisationsfrågor

För att underlätta sitt arbeta ska kommunstyrelsen i Grums kommun ha tre utskott: utbildnings- och omsorgsutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt planeringsutskottet.^[19]

Kommunstyrelsens ordförande är kommunens enda kommunalråd.^[20]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Rune Strömberg, Socialdemokraterna, 1992–1 juli 2005^[21]
Torbjörn Bood, Socialdemokraterna, 2006–2014^[22]
Leif Haraldsson, Socialdemokraterna, 2014–31 december 2020^[23]
Malin Hagström, Socialdemokraterna, 1 januari 2021–^[24]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Jävsnämnden	C	Arne Sturesson	S	Sture Sköld
Valnämnden	S	Sven-Erik Johansson	M	Judith Kisch

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Näringslivet i området har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1300-talet. Borgvik utmärker sig som en av Värmlands mest välbevarade bruksmiljöer från äldre tider. I dagens kommun är massa- och pappersindustrin dominerande, med företag som KorsnäsBillerud AB Gruvöns Bruk och Stora Enso Timber Gruvöns Sågverk som centrala aktörer i kommunen. Utöver dessa finns andra betydande arbetsgivare såsom Industri Mekano AB, kommunen själv och regionen.^[7]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen är genomkorsad av järnvägslinjen Göteborg–Kil(–Karlstad) och Europaväg 18.^[7]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 9 031 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 237:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Grums kommun 1810–2020^[25]^[26]

År			Folkmängd
1810			5 147
1820			5 702
1830			6 163
1840			6 905
1850			7 635
1860			7 971
1870			8 216
1880			8 286
1890			8 286
1900			8 489
1910			8 300
1920			7 391
1930			7 765
1940			8 183
1950			8 800
1960			10 062
1970			10 355
1975			10 872
1980			10 805
1985			10 224
1990			10 274
1995			10 304
2000			9 551
2005			9 408
2010			9 091
2015			8 945
2020			9 043
Anm: * All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Hälsa

Grums kommun har från år 2009 till 2019 varit den kommun i Sverige där flest bekräftade suicid begåtts, med ett genomsnitt på 3,11 per 1 000 invånare.^[27]

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Grums kommun

Det finns ett större antal fornminnen i kommunen där kuvertgraven, med stensättningar från järnåldern, är ett av de mer kända. Fornminnet är beläget i Sveaparken i centrala Grums. I kommunen återfinns även Värmlands näst största röse, Svenstorps bronsåldersröse. Bland de som begravts där, tror många, finns Sveakungen Åle den uppländske. Bland andra fornlämningar finns Edsholms borgruin.^[28]

Kommunvapen

Huvudartikel: Grums kommunvapen

Blasonering: I blått fält en kyrka av silver med korsprydd takryttare på mitten och kors över vardera gaveln samt med svarta fönster; däröver en ginstam av silver belagd med tre blåa cirkelsågklingor.

Grums kommunvapen fastställdes för Grums köping 1952 och registrerades oförändrat för kommunen 1974. Kyrkan är en äldre kyrka i Grums och sågklingorna är symbol för träförädlingsindustrin.

Se även

Personer med anknytning till Grums kommun

Referenser

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c] ”Grums - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/grums. Läst 1 maj 2024.
^ ”Badplatser - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/upplevagora/idrottochfritid/badplatser.5875.html. Läst 13 maj 2022.
^ ”Fiske och fiskekort - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/upplevagora/idrottochfritid/fiskeochfiskekort.5985.html. Läst 13 maj 2022.
^ ”Grums och Säffle kommun gör gemensam satsning kring övergödd sjö”. Grums kommun. 22 november 2015. https://www.mynewsdesk.com/se/grums_kommun/pressreleases/grums-och-saeffle-kommun-goer-gemensam-satsning-kring-oevergoedd-sjoe-1169913. Läst 13 maj 2022.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Naturreservat - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/upplevagora/idrottochfritid/friluftsliv/naturreservat.5900.html. Läst 13 maj 2022.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”"Stolt över Grumsborna" | Värmlands Folkblad”. web.archive.org. 4 december 2014. Arkiverad från originalet den 4 december 2014. https://web.archive.org/web/20141204134839/http://www.vf.se/nyheter/grums/stolt-over-grumsborna. Läst 26 maj 2024.
^ ”Jordskredsseger för S i Grums - NWT”. web.archive.org. 4 november 2018. Arkiverad från originalet den 4 november 2018. https://web.archive.org/web/20181104050102/https://www.nwt.se/grums/2018/09/10/jordskredsseger-for-s-i-grums/. Läst 26 maj 2024.
^ ”Kommunstyret i Grums klart”. SVT Nyheter. 19 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/kommunstyret-i-grums-klart. Läst 26 maj 2024.
^ ”Kommunfullmäktige - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/politiskorganisation/kommunfullmaktige.4269.html. Läst 16 juni 2024.
^ ”Kommunstyrelse - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/politiskorganisation/kommunstyrelse.7552.html. Läst 15 juni 2024.
^ Reglemente för kommunstyrelsen i Grums kommun. Grums kommun. Januari 2019. sid. 12.
^ ”Kommunalråd - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/politiskorganisation/kommunalrad.2976.html. Läst 15 juni 2024.
^ läs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.nwt.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.nwt.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.svt.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 5 januari 2014.
^ ”Högst andel självmord i Grums”. SVT Nyheter. 7 januari 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/i-grums-sker-flest-sjalvmord. Läst 2 maj 2022.
^ Turistguide/tourist guide Grums. Grums kommun. 2021. sid. 7, 14-15. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210801235149/https://visitvarmland.com/grums/wp-content/uploads/sites/7/2021/06/Turistguide-Grums-2021_webb.pdf. Läst 13 maj 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Grums kommun.
Bilder & media
Grums kommun

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:0-7] [a b c] ”Grums - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/grums. Läst 1 maj 2024.

[8] ”Badplatser - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/upplevagora/idrottochfritid/badplatser.5875.html. Läst 13 maj 2022.

[9] ”Fiske och fiskekort - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/upplevagora/idrottochfritid/fiskeochfiskekort.5985.html. Läst 13 maj 2022.

[10] ”Grums och Säffle kommun gör gemensam satsning kring övergödd sjö”. Grums kommun. 22 november 2015. https://www.mynewsdesk.com/se/grums_kommun/pressreleases/grums-och-saeffle-kommun-goer-gemensam-satsning-kring-oevergoedd-sjoe-1169913. Läst 13 maj 2022.

[11] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[12] ”Naturreservat - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/upplevagora/idrottochfritid/friluftsliv/naturreservat.5900.html. Läst 13 maj 2022.

[13] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[14] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[14] ”"Stolt över Grumsborna" | Värmlands Folkblad”. web.archive.org. 4 december 2014. Arkiverad från originalet den 4 december 2014. https://web.archive.org/web/20141204134839/http://www.vf.se/nyheter/grums/stolt-over-grumsborna. Läst 26 maj 2024.

[15] ”Jordskredsseger för S i Grums - NWT”. web.archive.org. 4 november 2018. Arkiverad från originalet den 4 november 2018. https://web.archive.org/web/20181104050102/https://www.nwt.se/grums/2018/09/10/jordskredsseger-for-s-i-grums/. Läst 26 maj 2024.

[16] ”Kommunstyret i Grums klart”. SVT Nyheter. 19 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/kommunstyret-i-grums-klart. Läst 26 maj 2024.

[17] ”Kommunfullmäktige - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/politiskorganisation/kommunfullmaktige.4269.html. Läst 16 juni 2024.

[18] ”Kommunstyrelse - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/politiskorganisation/kommunstyrelse.7552.html. Läst 15 juni 2024.

[19] Reglemente för kommunstyrelsen i Grums kommun. Grums kommun. Januari 2019. sid. 12.

[20] ”Kommunalråd - Grums kommun”. www.grums.se. https://www.grums.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/politiskorganisation/kommunalrad.2976.html. Läst 15 juni 2024.

[5d651a0ae2c512ee5de385b0522cee9354bffb85-21] äs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}

[c937952a06a0ad301ccb0378786848fd06f53377-22] äs online, www.nwt.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}

[db07560505556bb8c438390488ca3084177813ef-23] äs online, www.nwt.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}

[6d13faac8b280a089bbefd155f2bc643cbeb1760-24] äs online, www.svt.se , läst: 26 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}

[25] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[26] ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 5 januari 2014.

[27] ”Högst andel självmord i Grums”. SVT Nyheter. 7 januari 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/i-grums-sker-flest-sjalvmord. Läst 2 maj 2022.

[28] Turistguide/tourist guide Grums. Grums kommun. 2021. sid. 7, 14-15. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210801235149/https://visitvarmland.com/grums/wp-content/uploads/sites/7/2021/06/Turistguide-Grums-2021_webb.pdf. Läst 13 maj 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

Grums kommun

Administrativ historik

Geografi

Topografi och hydrografi

Naturskydd

Administrativ indelning

Tätorter

Styre och politik

Styre

Kommunfullmäktige

Presidium

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder

Kommunstyrelse

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Övriga nämnder

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Infrastruktur

Transporter

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Hälsa

Kultur

Kulturarv

Kommunvapen

Se även

Referenser

Externa länkar

Read other articles: